Sambyggare – Wikipedia

Sambyggare, monoik eller enbyggare, kallas växter med enkönade han- och honblommor som förekommer på samma individ. Sitter de däremot på olika individer kallas växten för tvåbyggare eller dioik.[1] (Växter som har hermafroditiska blommor kallas samkönade.[2])

Ungefär 5 % av blomväxterna är sambyggare[3] Särskilt vindpollinerade blomväxter är ofta sambyggare, exempelvis björk, hassel och halvgräs. Begonior är ett exempel på icke vindpollinerande sambyggare. Termen används även utanför blomväxterna för att beteckna att han- och honorgan finns på samma individ och många barrväxter kallas därför sambyggare, som gran och tall.

Växter med både enkönade blommor och tvåkönade blommor

[redigera | redigera wikitext]

Växter som har både enkönade och tvåkönade blommor kallas mångbyggare.[4]

Växter som har dels honliga och dels tvåkönade blommor är till exempel prästkrage och jordreva. En sådan växt kallas gynomonoik om blommorna förekommer på samma planta (ungefär 3 % av blomväxterna, särskilt inom familjen korgblommiga växter) eller gynodioik om tvåkönade och honblommor finns på olika plantor (ungefär 7 % av blomväxterna, exempelvis inom läppblommiga växter, smällglim).[5][6]

Växter som har dels hanliga och dels tvåkönade blommor är till exempel hundkex och kvanne. En sådan växt kallas andromonoik om blommorna förekommer på samma planta (ungefär 2 % av blomväxterna, mest inom familjen flockblommiga växter) eller androdioik om tvåkönade och hanblommor finns på olika plantor (mindre än 1 % av blomväxterna, exempelvis grenbingel).[5][6].

Det finns även växter som har såväl han-, hon- som tvåkönade blommor på samma individ. Dessa kallas polygama, androgynomonoika eller trimonoika.[7] Ett exempel är ask.[8] En växt som har såväl hanplantor (androika), honplantor (gynoika) som tvåkönade plantor kallas trioik.[7] Ett exempel på en växt som har trioika populationer är svartvide.[9]

  • Samkönade växter: En sambyggare med enkönade blommor till vänster och en hermafroditisk växt med tvåkönade blommor till höger.
    Samkönade växter: En sambyggare med enkönade blommor till vänster och en hermafroditisk växt med tvåkönade blommor till höger.
  • Samkönade växter:Från vänster till höger: Trimonoik (polygam), andromonoik och gynomonoik växt.
    Samkönade växter:Från vänster till höger: Trimonoik (polygam), andromonoik och gynomonoik växt.
  • Begonia hanliga blommor med bara ståndare.
    Begonia hanliga blommor med bara ståndare.
  • Begonia foliosa honliga blommor med bara pistill.
    Begonia foliosa honliga blommor med bara pistill.
  • Ask med tre slags blommor, vindpollinerade.
    Ask med tre slags blommor, vindpollinerade.

Begreppens historik

[redigera | redigera wikitext]

Linné hade fyra grundindelningar av fröväxterna i sitt sexualsystem[10][11]:

  • Med samkönade blommor: Klasserna 1-20
  • Sambyggare: Klass 21. Monoecia
  • Tvåbyggare: Klass 22. Dioecia
  • Mångbyggare: Klass 23. Polygamia

1877 byggde Charles Darwin på med begreppen andromonoik, androdioik, gynomonoik och gynodioik, konstaterade att klassificeringen är artificiell och att begreppen glider in i varandra. Därefter har många nya termer myntats medan andra omdefinierats.[12]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Det allra vanligaste bland blomväxter är att båda könen finns i varje blomma. Dessa blommor som har både ståndare och pistill kallas samkönade, synoika androgyna eller hermafroditiska. Detta omnämns ofta inte i beskrivningar utan tas för givet om inget annat anges.
  2. ^ Växter, könsbestämning i Nationalencyklopedin.
  3. ^ Botanik. Systematik Evolution Mångfald. Marie Widén Björn Widén (red) ISBN 978-91-44-04304-3
  4. ^ Mångbyggare i Nationalencyklopedin.
  5. ^ [a b] Ordlista på Flora Nordicas hemsida.
  6. ^ [a b] Carl Johan och Carl Hartman, 1889, Handbok i Skandinaviens flora, 12:e upplagan, under "Förklaringar samt vigtigare förkortningar och tecken" (opag.).
  7. ^ [a b] Jules Janick, 2010, Plant Breeding Reviews, Volym 11, sid. 19. ISBN 9780470650028.
  8. ^ 74. Ask, Fraxinus excelsior L. i C.A.M. Lindman, Bilder ur Nordens Flora (1917-1926).
  9. ^ Paweł Mirski, Emilia Brzosko m.fl., 2017, Genetic structure of dioecious and trioecious Salix myrsinifolia populations at the border of geographic range i Tree Genetics & Genomes, 13:15, DOI: 10.1007/s11295-016-1096-6.
  10. ^ Därutöver klass 24. Kryptogamer = alla andra växter!
  11. ^ Jämför även Philosophia botanica 1751 aforism 149: Hermaphrodita (samkönade), Androgyna (sambyggare) Mas aut Femina (tvåbyggare), och Polygama (mångbyggare). Se Trattners eftertryck av Philosophia Botanica sid 94-95 (på latin).
  12. ^ Monica A. Geber, Todd E. Dawson, 1999, Gender and Sexual Dimorphism in Flowering Plants, sid. 1 ff. ISBN 9783540645979.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sambyggare&oldid=54235038”