Hannibal – Wikipedia

Denna artikel handlar om den karthagiske fältherren. För andra betydelser, se Hannibal (olika betydelser).
Hannibal
Yrke Militär, fältherre
Militärtjänst
I tjänst för Kartagesiska riket
Grad General, överbefälhavare för de kartagiska arméerna
Slag/krig Andra puniska kriget: slaget vid Trasimenska sjön, slaget vid Trebia, slaget vid Cannae, slaget vid Zama
Personfakta
Personnamn Hannibal Barkas
Född 247 f.Kr.
Karthago i nuvarande Tunisien
Död 183 f.Kr.
Libyssa (nuvarande Gebze i Turkiet)
Dödsorsak Självmord
Begravd Libyssa
Släkt
Frälse- eller adelsätt Barkas
Far Hamilkar Barkas
Släktingar bror till Hasdrubal Barkas och bror till Mago Barkas
Mynt med Hannibals porträtt samt en elefant.

Hannibal Barkas, puniska: , född 247 f.Kr. i Karthago, död 183 f.Kr. i Libyssa (nuvarande Gebze i Turkiet), var en karthagisk fältherre. Han var son till Hamilkar Barkas och bror till Hasdrubal Barkas och Mago Barkas. På puniska betyder hnb'l (vilket är det puniska ordet för Hannibal) "Baals gunstling".

Han anses vara en av de absolut främsta fältherrarna genom tiderna. Han har givit upphov till flera olika taktiker och flera generaler har hämtat inspiration från honom, bland dem Napoleon I och Wellington.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Hannibal följde år 237 f.Kr. med sin far som förde en här mot Spanien, efter att ha svurit en ed vid Zeus-altaret (förmodligen rör det sig om Baals altare), att aldrig bli romarnas vän. Vid faderns död år 229 f.Kr. tog hans svåger Hasdrubal den sköne över armén, men då denne blev mördad av en gallisk lönnmördare utsågs Hannibal av armén till överbefälhavare.[1]

Mest känd är Hannibal för att ha fört med 37 elefanter över alperna 218 f.Kr. under det andra puniska kriget.[2] Han låg även bakom Roms största nederlag någonsin i slaget vid Cannae 216 f.Kr.[3]

År 202 f.Kr. besegrades Hannibal i slaget vid Zama i dagens Tunisien av Publius Cornelius Scipio, sedermera kallad Scipio Africanus. Hannibal flydde österut till seleukidkungen Antiochos III den stores hov där han gick i tjänst. Sedan seleukiderna lidit nederlag mot romarna i slaget vid Magnesia år 190 f.Kr. flydde Hannibal ännu en gång, nu norrut till Bithynien.[4]

Hannibal begick självmord genom att inta gift i Bithynien 183 f.Kr. under hotet om utlämning till Rom.[5]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 2152 Hannibal är uppkallad efter honom.[6]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Gabriel 2011, s. 74
  2. ^ Ball, Philip (3 april 2016). ”The truth about Hannibal’s route across the Alps”. The Guardian. https://www.theguardian.com/science/2016/apr/03/where-muck-hannibals-elephants-alps-italy-bill-mahaney-york-university-toronto. Läst 20 december 2020. 
  3. ^ Mark, Joshua J. (24 mars 2020). ”Battle of Cannae”. The Ancient History Encyclopedia. https://www.ancient.eu/Battle_of_Cannae/. Läst 20 december 2020. 
  4. ^ Hunt, Patrick. ”Hannibal: Exile and death”. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Hannibal-Carthaginian-general-247-183-BC/Exile-and-death. Läst 20 december 2020. 
  5. ^ Noble 2004, s. 155
  6. ^ ”Minor Planet Center 2152 Hannibal” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2152. Läst 20 februari 2018. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Gabriel, Richard A. (2011) (på engelska). Hannibal: The Military Biography of Rome's Greatest Enemy. Washington, D.C.: Potomac Books. ISBN 978-1-59797-686-2 
  • Noble, Thomas F.X. Noble (2004) (på engelska). Western Civilization to 1500: The Continuing Experiment. Boston, Massachusetts: Houghton Mifflin. ISBN 0-618-43279-5 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hannibal&oldid=55542080”