Hans Lindgren – Wikipedia

För målaren och grafikern, se Hans Lindgren (konstnär)
Hans Lindgren
Hans Lindgren och Inga Gill i julkalendern Klart spår till Tomteboda (1968).
Hans Lindgren och Inga Gill i julkalendern Klart spår till Tomteboda (1968).
FöddHans Olov Lindgren
6 januari 1932
Österåkers församling, Stockholms län, Sverige
Död2 november 2012 (80 år)
Farsta, Stockholm, Sverige
Aktiva år1942-2005
MakaHarriet Engström
(1960–2007)
Betydande roller
Ante i Barnen från Frostmofjället
Berättarrösten till Tjuren Ferdinand
Ett flertal dubbningsroller i Disney-filmer
IMDb SFDb

Hans Olov Lindgren, född 6 januari 1932 i Österåkers församling, Stockholms län,[1] död 2 november 2012 i Farsta i Stockholm,[2] var en svensk skådespelare, manusförfattare, röstskådespelare och producent. För en bred allmänhet känd som berättarrösten till Tjuren Ferdinand på julaftnarna i SVT och som röst i många andra av Disneys tecknade långfilmer.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Lindgren filmdebuterade som 10-åring 1942 i Gunnar Skoglunds Vårat gäng och medverkade i drygt 40 film- och TV-produktioner, bland annat Rännstensungar 1944 (han medverkade även i nyinspelningen 1974), Barnen från Frostmofjället 1945 (där han spelade huvudrollen Ante), Svenska Floyd 1961, Bombi Bitt och jag 1968 och Veranda för en tenor 1998.

På teaterscenen spelade han det mesta, drama, komedi, fars, musikal och revy. Med Riksteatern turnerade han i olika omgångar sedan 1950-talet. Han var med i flera av Carl-Gustaf Lindstedts och Arne Källeruds produktioner på Nöjeskatten. Han medverkade i musikalen I hetaste laget på Cirkus i Stockholm, gjorde huvudrollen som senapsfabrikören i Spanska Flugan på Intiman 1997 och spelade betjänten i Charleys tant 1999 på samma scen. Hans sista roll var som nattklubbsägaren André Cassell i musikalen Victor/Victoria i Anders Aldgårds regi på Oscarsteatern i Stockholm 2003.

Lindgren har även lånat ut sin röst till tecknade filmer, bland annat ormen Kaa i Djungelboken, Sorken i Nalle Puh, Glader i Snövit och de sju dvärgarna, Bernard i Bernard och Bianca och Långben i Långbens galna gäng. I Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul är han berättarröst i kortfilmen Tjuren Ferdinand.

Han gjorde svensk röst till farfar Johan (spelad av David Kelly) i den svenska dubbningen av Kalle och chokladfabriken, vilket blev hans sista filmroll.[3]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

Han var gift sedan 1960 med Harriet Engström (1939–2007),[4] och paret fick en dotter 1962.[5]

Filmografi i urval [6]

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1955 Medverkande Oförskämt, revy
Rune Moberg		 Kåge Sigurth Boulevardteatern[7]
1956 Medverkande Kom och sitt i knä't, revy
Rune Moberg		 Tjadden Hällström Boulevardteatern[8]
Kärlek och guldfeber
Gideon Wahlberg		 Gösta Jonsson Vanadislundens friluftsteater[9]
Polis
Betjänt		 Tolvan
Alf Henrikson		 Karl-Erik Flens Boulevardteatern[10]
Medverkande En sån cigarr, revy
Rune Moberg		 Per Edström Boulevardteatern[11]
1957 Kärlek och guldfeber
Gideon Wahlberg		 Gösta Jonsson Vanadislundens friluftsteater[12]
1961 Medverkande Klappa din hand, revy
Beppe Wolgers och Pär Rådström		 Mille Schmidt Hamburger Börs[13]
1962 Johann Brunner Jr Tre valser (Drei Walzer)
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson		 Ivo Cramér Oscarsteatern[14]
1963 Pladder Lås in Era döttrar (Lock up your daughters)
Laurie Johnson, Lionel Bart och Bernard Miles		 Ivo Cramér Oscarsteatern[15]
Medverkande Vi har fyr för oss, revy
Bros. Corp.		 Ragnar Sörman Boulevardteatern[16]
1967 Ior Nalle Puh (Winnie the Pooh)
A.A. Milne		 Thor Zackrisson Skolbarnsteatern[17]
1969 Kalle Perssons första krig
Max Lundgren		 Nils Olsén Stockholms skolteater[18]
1984 Mäster Olof
August Strindberg		 Ritva Holmberg Riksteatern[19]
1986 Spökhotellet (L'Hôtel du libre-échange)
Georges Feydeau		 Pierre Fränckel Riksteatern[20]
Leva loppan (La puce à l'oreille)
Georges Feydeau		 Pierre Fränckel Vasateatern[21]
1994 Osgood Fielding I hetaste laget (Sugar)
Peter Stone, Jule Styne och Bob Merrill		 Bo Hermansson Cirkus, Stockholm[22]
1997 Direktör Slotte Spanska flugan (Die spanische Fliege)
Franz Arnold och Ernst Bach		 Thomas Ryberger Intiman
1999 Brassett Charleys tant (Charley's Aunt)
Brandon Thomas		 Thomas Ryberger Intiman
2000 Lorden från gränden (Me and My Girl)
L. Arthur Rose och Noel Gay		 Thomas Ryberger Intiman[23]
2003 André Cassell Victor/Victoria
Blake Edwards, Leslie Bricusse, Henry Mancini och Frank Wildhorn		 Anders Aldgård Oscarsteatern[24][25]
2004 Erik Jaeson Söderkåkar
Gideon Wahlberg		 Ulf Larsson Tantogården[26]

Radioteater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi
1944 Medverkande Den stora vårutredningen 1944, revy
Georg Eliasson och Gösta Rybrant		 Palle Brunius[27]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ Skådespelaren Hans Lindgren död Arkiverad 29 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. Corren.se 5 november 2012.
  3. ^ ”Hans Lindgrens röst har tystnat”. Dagens Nyheter. 6 november 2012. https://www.dn.se/arkiv/kultur/hans-lindgrens-rost-har-tystnat/. Läst 4 juli 2024. 
  4. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  5. ^ Sveriges befolkning 1970
  6. ^ Hans Lindgren på Svensk Filmdatabas
  7. ^ Gaut (2 januari 1955). ”Oförskämt”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 10 mars 2016. 
  8. ^ ”Kom och sitt i knä't”. Tjaddens sidor i rymden. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311010341/http://67.23.245.135/~sladdens/specialsidor/tjadden/revy_show/boulevard/kom_och_sitt_i_knat/kom_och_sitt_i_knat.html. Läst 10 mars 2016. 
  9. ^ S B-l (16 juni 1956). ”Guldfeber i Vanadislunden”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-06-16/161/10. Läst 18 mars 2016. 
  10. ^ S B-l (2 september 1956). ”'Tolvan' på Boulevard”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-09-02/238/22. Läst 18 mars 2016. 
  11. ^ Barbro Hähnel (18 november 1956). ”Revypremiär på Boulevard”. Dagens Nyheter: s. 21. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-11-18/314/21. Läst 18 mars 2016. 
  12. ^ ”Gamla dragplåster i buskarna: Lagerlöf, Fischer och Wahlberg på sommarens friluftsprogram”. Dagens Nyheter: s. 14. 9 maj 1957. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-05-09/125/14. Läst 18 mars 2016. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 38. 3 februari 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-03/32/38. Läst 21 januari 2016. 
  14. ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015. 
  15. ^ ”Lås in Era döttrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25693&pos=92. Läst 26 juni 2015. 
  16. ^ Barbro Hähnel (14 september 1963). ”Svårt hos revypsykiatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-09-14/250/14. Läst 9 mars 2016. 
  17. ^ Annika Holm (4 mars 1967). ”Autentisk Nalle Puh”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-03-04/61/11. Läst 10 augusti 2021. 
  18. ^ Annika Holm (22 maj 1969). ”Pjäs om krigsleksaker skicklig skolteater”. Dagens Nyheter: s. 29. http://arkivet.dn.se/tidning/1969-05-22/136/29. Läst 29 januari 2017. 
  19. ^ Bengt Jahnsson (25 april 1984). ”'Mäster Olof': Ett trumfkort för Riksteatern”. Dagens Nyheter: s. 26. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-04-25/112/26. Läst 4 februari 2022. 
  20. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. På Stan 4. 24 maj 1986. https://arkivet.dn.se/tidning/1986-05-24/137/56. Läst 4 mars 2022. 
  21. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 58. 3 oktober 1986. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-10-03/268/58. Läst 18 september 2016. 
  22. ^ ”I hetaste laget”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202850/http://www.chinateatern.se/show/i-hetaste-laget/. Läst 3 september 2015. 
  23. ^ Claes Salomonsson (10 april 2000). ”Ulf Larsson gör Poppes största paradnummer”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/noje/0004/10/poppe.html. Läst 13 juni 2015. 
  24. ^ ”Victor/Victoria”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15798&pos=162. Läst 15 juni 2015. 
  25. ^ ”Victor/Victoria”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202952/http://www.chinateatern.se/show/victor-victoria/. Läst 3 september 2015. 
  26. ^ Lars Ring (12 juli 2004). ”Trångt och ojämnt när Söderkåkar flyttar in i Tanto”. SvD. http://www.svd.se/trangt-och-ojamnt-narsoderkakar-flyttar-in-i-tanto. Läst 13 juni 2015. 
  27. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 34. 16 maj 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-16/132/34. Läst 31 januari 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hans_Lindgren&oldid=55161015”