Heinrich Wölfflin – Wikipedia
Heinrich Wölfflin | |
Heinrich Wölfflin, 1924. | |
Född | 21 juni 1864[1] Winterthur, Schweiz |
---|---|
Död | 19 juli 1945[2][3][4] (81 år) Zürich |
Begravd | Wolfgottesacker |
Medborgare i | Schweiz |
Utbildad vid | Münchens universitet |
Sysselsättning | Konsthistoriker[1], historiker, universitetslärare |
Arbetsgivare | Münchens universitet Basels universitet Zürichs universitet Humboldt-Universität zu Berlin |
Föräldrar | Eduard Wölfflin |
Utmärkelser | |
Pour le Mérite för vetenskap och konst Hedersdoktor vid Humboldt-Universität zu Berlin Hedersdoktor vid Zürichs universitet | |
Redigera Wikidata |
Heinrich Wölfflin, född den 24 juni 1864 i Winterthur, död 19 juli 1945 i Zürich, var en schweizisk konsthistoriker. Han var son till Eduard Wölfflin.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Wölfflin var professor i Basel, Berlin, München och slutligen Zürich.[5] Han anses vara en av upphovsmännen till konsthistoria som vetenskapsgren. Hans mycket inflytelserika skrifter, bland annat Renaissance und Barock (1888), Die Klassische Kunst (1898) och Kunstgeschichtliche Grundbegriffe (1915), där han hävdade stilanalysens betydelse, har haft stor betydelse för konstvetenskapen.[5] Wölfflin invaldes 1943 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och var hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (HedLVSL)[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 36458, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 361365, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: wölfflin-heinrich.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1981.
- ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wölfflin, 2. Heinrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Heinrich Wölfflin
|