Helgo Zettervall – Wikipedia

Helgo Zettervall
Helgo Zettervall, 1880.
Född	21 november 1831[1][2][3] Lidköping[1], Sverige
Död	17 mars 1907 (75 år) Stockholm[1]
Begravd	Norra begravningsplatsen[4][5] kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Kungliga Akademien för de fria konsterna
Sysselsättning	Arkitekt[6], målare
Arbetsgivare	Kungliga Akademien för de fria konsterna
Noterbara verk	Lunds gamla observatorium, Oscar Fredriks kyrka, Klågerups slott, Fontänen på Universitetsplatsen i Lund och Bräkne-Hoby kyrka
Maka	Ida Lagergren (g. 1861–1907)[7]
Barn	Folke Zettervall (f. 1862)[8][9]
Redigera Wikidata

Helgo Nikolaus Zettervall, född 21 november 1831 i Lidköping, död 17 mars 1907 i Stockholm, var en svensk arkitekt, tecknare och målare.

Helgo Zettervall var son till garvaren Peter Zettervall och Elisabet Lagergren samt från 1861 gift med Ida Anna Christina Lagergren. Han var professor vid Konstakademien och under åren 1882–1897 överintendent vid Överintendentsämbetet. Han blev 1884 hedersledamot av Vitterhetsakademien och 1897 ledamot av Vetenskapsakademien.^[10] Zettervall är representerad vid Domkyrkorådet i Lund med en svit akvarellerade teckningar i Fredrik Wilhelm Scholanders efterföljd och vid Nationalmuseum^[11]. En minnesutställning med hans konst och ritningar visades på Arkitekturmuseet i Stockholm 1966.

Helgo Zettervall utförde bland annat ombyggnader av Lunds och Uppsala domkyrkor 1860–1902 respektive 1886–1893. Han ritade också det 1885 invigda, numera rivna Hotel Anglais vid Stureplan i Stockholm, vilket 1959 ersattes av en nybyggnad i modernistisk stil efter ritningar av Ivar och Anders Tengbom.

År 2000 instiftade Statens Fastighetsverk Helgopriset, som delvis finansieras genom den av fastighetsverket förvaltade Helgo Zettervalls minnesfond. Helgo Zettervall var far till arkitekten Folke Zettervall. Familjen är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.^[12]

Helgo Zettervall var den mest anlitade arkitekten i ombyggnaden av gamla byggnader och kyrkor i Sverige under perioden 1860–1900. I stilideal och restaureringsprinciper var han starkt påverkad av Viollet-le-Duc. Efterhand framväxte en stark kritik, från bland andra Verner von Heidenstam, mot dessa restaureringsprinciper.^{[källa behövs]} Helgo Zettervall sökte att återskapa byggnaderna enligt idealen i den stil de ursprungligen varit byggda i. Förändringar och tillbyggnader som gjorts under århundradenas lopp i sin egen tids stil rensades bort och ersattes med nyritade ombyggningar.

Helgo Zettervall avsåg inte att återställa byggnaderna så som de en gång sett ut, utan utformade dem som han ansåg att de borde ha sett ut. Exempelvis har tornen till Uppsala eller Lunds domkyrkor aldrig någonsin tidigare sett ut så som de nu gör.^[13]

Just hans restaureringar, främst av Linköpings, Skara och Uppsala domkyrkor rönte hård kritik av en senare generation, för vilken restaureringar i första hand betydde försök att bevara den äldre arkitekturen. Av dessa är Linköpings domkyrka den där minst av den medeltida arkitekturen revs i samband med ombyggnaden.^[14]

Under nationalromantikens och funktionalismens tid var Zettervall anseende mycket lågt, men han har senare omvärderats, och anses numera som en av 1800-talets främsta svenska arkitekter.^[13]

Helgo Zettervall var också delaktig i planeringen av det nya riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm. Inget av de förslag som kom in i en utlyst tävling ansågs tillräckligt bra. I stället engagerades Helgo Zettervall, som till medhjälpare utsåg den unge Aron Johansson. Ritningarna var klara 1890 och mötte stark opposition. Arkitekterna arbetade om förslaget, men kritiken höll i sig. Kritiken gällde inte bara själva byggnaden, utan även placeringen. Kritikerna tyckte inte att man kunde placera en så monumental och tungt utsmyckad byggnad så nära slottet. De ansåg också att Helgeandsholmen var för liten för att rymma både riksdagshus och riksbank.

Frågan om balansen mellan slottet och det nya monumentet över parlamentarism och konstitutionellt styrelseskick var känslig politiskt, psykologiskt och estetiskt. När byggnadskommittén 1892 beslöt att flytta fram riksdagshusets fasad ytterligare sex meter jämfört med den första planen, avgick Helgo Zettervall. Aron Johansson arbetade ensam vidare med förslag till byggnader och 1897 lade kung Oscar II grundstenen till riksdagshuset som invigdes 1905.

• 
  Palais d'Ask i Lund
• 
  Zettervallska villan i Lund
• 
  Allhelgonakyrkan i Lund
• 
  Björketorps kyrka
• 
  Västra Vrams kyrka

• Byggnadskonst i Sverige : Skara Nya elementarverk, uppfördt efter ritning av Helgo Zettervall. [Sverige]. 1873. Libris 11561623 
• Fasadritning av ett bostadshus. 1882. Libris 1934497 
• Förslag till riksdags- och riksbankshus på Helgeandsholmen på uppdrag af riksdagshuskomitén. Göteborg. 1890. Libris 8236813 
• Helgo Zettervall om Lunds domkyrka : en byggnadsbeskrivning i brev. Lund. 1916. Libris 10258926 
• Sammanräfsade blad. Stockholm. 1905. Libris 3199294 
• "Något om mig sjelf" : självbiografiska anteckningar. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 38. Stockholm: Kungl. bibl. 1981. Libris 7588898. ISBN 91-7000-087-5 
• Helgo Zettervalls Hufvud conto : utförde arbeten af undertecknad : kostnaden af min gård i Lund 22B. Sandgatan : utg. tillsammans med en förteckning över Zettervallsamlingen i Kungliga biblioteket. Stockholm: Konsthögsk:s arkitekturskola. 1984. Libris 426426 
• Helgo Zettervall 1831-1907. Arkitekturmuseets katalog ; 2. Stockholm. 1966. Libris 1465257 
• Villor och boställen av Helgo Zettervall: Sandström, Johansson, H. och Tollbom, A. , Konsthögskolan. Arkitekturskolan, 1994, ISBN 9186016113

• Allmänna anvisningar rörande kyrkobyggnader. Stockholm. 1887. Libris 8222074 

• Bengtsson, Herman, "Helgo Zettervalls restaurering 1860–1901." Lunds domkyrka. Nya tiden. Beyggnaden och arkitekterna. (Sveriges kyrkor 239.) 2023. (Sveriges kyrkor 234).. 2014.
• Bengtsson Herman & Melin, Pia, Uppsala domkyrka. VII. Helgo Zetterrvalls restaurering 1885–1893 och tiden fram till 1934.
• Bodin, Anders (2017). Helgo Zettervalls arkitektur. Volym 1-4. Stockholm: Carlsson. Libris 19373355. ISBN 978-91-7331-785-6 
• KulturNav: Zettervall, Helgo
• Eriksson, Eva (1990). ”Ska gamla hus göras gamlare?”. Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920. Stockholm: Ordfront. sid. 142 ff. Libris 7634261. ISBN 91-7324-322-1 
• Olén, Benkt (1987). "Ryslighetens evangelium". Helgo Zettervall som kyrkoarkitekt i Lunds stift i ljuset av samtida kyrkoliv. Kristianstad: Olén. ISBN 91-7900-221-8
• Åhman, Anders (2015), Helge Zettervalls domkyrkorestaureringar. (Acta Universitets Upsaliensis. Arcus sacri 2.) Uppsala. ISBN 978-91-554-9178-9.
• Svenskt konstnärslexikon del V, sid 746, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296

• Bodin, Anders (2016). Zettervall i Lund : arkitektur och stadsbyggnad i 1800-talet. Årsbok / Föreningen Gamla Lund, 1401-8063 ; 98(2016). Lund: Föreningen Gamla Lund. Libris 19931865 
• Gullbrandsson, Robin (2018). ”Helgo Zettervall och läroverksbygget i Skara”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 2017/2018,: sid. 247-257 : ill. 0347-4402. ISSN 0347-4402.  Libris gq4jk5fhd25dqrk9

• Wikimedia Commons har media som rör Helgo Zettervall.
  Bilder & media
• Helgopriset
• Edward Blom berättar om Helgo Zettervalls renovering av Uppsala Domkyrka. https://www.youtube.com/watch?v=f5limoLGVkc