French
DeutschHenrik IV av Frankrike – Wikipedia
- Henrik av Navarra leder hit. Fler personer med detta namn och titel, se Henrik av Navarra (olika betydelser)
| Henrik IV | |
|---|---|
 | |
| Kung Henrik IV, i rustning med Helgeandsorden på bröstet, porträtt av Frans Pourbus den yngre. | |
| Regeringstid | 2 augusti 1589–14 maj 1610 (20 år) |
| Kröning | 27 februari 1594 |
| Företrädare | Henrik III |
| Efterträdare | Ludvig XIII |
Kung av Navarra Henrik III | |
| Regeringstid | 9 juni 1572–14 maj 1610 (37 år) |
| Företrädare | Johanna III (regerande drottning av Navarra) |
| Efterträdare | Ludvig II |
| Gemål | Margareta av Valois Maria av Medici |
| Barn | Ludvig XIII Elisabet Christine Nicolas Gaston Henrietta Maria |
| Ätt | Bourbon |
| Far | Anton av Bourbon |
| Mor | Johanna III av Navarra |
| Född | 13 december 1553 Pau, Navarra |
| Död | 14 maj 1610 (56 år) Paris, Frankrike |
| Begravd | Klosterkyrkan Saint-Denis, Saint-Denis, Frankrike |
 | |
 | |
Henrik IV (franska: Henri IV), född 13 december 1553 i Pau, död 14 maj 1610 i Paris, var kung av Frankrike från 1589 samt, från 1572, kung av Navarra (som Henrik III) till sin död. Han var den första franska regenten av ätten Bourbon och den enda protestant som har suttit på Frankrikes tron, även om han vid flera tillfällen sade sig konvertera till katolicismen.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Henrik föddes i Pau i sydvästra Frankrike, där även den franskfödde svenske och norske kungen Karl XIV Johan föddes 1763. Han var son till Anton av Bourbon, hertig av Vendôme, och drottning Johanna III av Navarra. Han var därför också arvinge till en lång linje regenter av Navarra och dessutom till kung Ludvig X av Frankrike, genom dennes enda dotter Johanna. Ludvigs far Anton härstammade på manslinjen från capetingerna, genom Ludvig IX:s av Frankrike yngste son Robert av Clermont.
Trots det faktum att han var protestant och hugenotternas ledare, gifte han sig 1572 i Paris med katolska Margareta av Valois, prinsessa av Frankrike, dotter till Henrik II av Frankrike och Katarina av Medici. Under bröllopsfesten utförde katolikerna en massaker på hugenotterna, den så kallade Bartolomeinatten. Henrik räddade sitt eget liv genom att övergå till katolicismen.
År 1576 ställde han sig dock återigen i spetsen för hugenotternas kamp. Han utsågs till tronföljare av sin svåger, Henrik III av Frankrike, när denne låg för döden. Katolikerna vägrade dock att erkänna "en kättarkung". Efter några års stridigheter övergick Henrik 1593 till katolicismen igen. Därifrån kommer det bevingade ordet "Paris vaut bien une messe"; 'Paris är väl värt en mässa', som i sin utvidgade betydelse innebär att "för att uppnå något värdefullt får man ibland offra sin övertygelse".[1]
Inbördeskriget tog slut året därpå, 1594, och Henrik höll då sitt intåg i Paris och kröntes till kung. Katolicismen hade segrat, men genom ediktet i Nantes 1598 tillförsäkrades hugenotterna ändå en tryggad ställning i landet.
Under sin regeringstid stärkte Henrik kungamakten, förbättrade Frankrikes finanser genom att satsa på industri och jordbruk, byggde ut kommunikationerna i landet, samt skapade ett franskt välde vid Saint Lawrencefloden i Kanada.
Henrik IV hade förberett en stor militär konflikt med Spanien.[2] Till en början tvingade han Spaniens bundsförvant, hertig Karl Emanuel av Savojen att gå med på freden i Lyon den 17 januari 1601. Även schweizarna, Venedig, Toscana och Mantua räknades till Henrik IV:s vänner. Med avseende på de inre angelägenheterna i Tyskland fullföljde Henrik planen att förena de evangeliska riksständerna till ett fast, välorganiserat förbund, vars udd skulle riktas mot den ivrigt katolske kejsaren Rudolf II och det med honom nära förbundna Spanien.[2]
När den evangeliska unionen verkligen kom till stånd år 1608 beslutade Henrik att med hjälp av unionen förlägga det kraftigaste angreppet på hela det habsburgska huset till Tyskland. En anledning till detta gav honom det jülichska tronföljdskriget som utbröt i mars 1609 mellan de protestantiska furstarna av Brandenburg och Neuburg å den ena och kejsaren å den andra sidan. När kejsar Ferdinand II:s bror, ärkehertig Leopold på uppdrag av kejsaren bemäktigade sig den starka fästningen Jülich förklarade Henrik med stort eftertryck att han inte skulle tåla att huset Österrike godtyckligt tog de kleveska länderna i besittning. För att avvärja denna eventualitet slöt han förbund med de unierade. Några veckor därpå ingick han ett fördrag i Brosolo med Savojen som åsyftade att erövra det spanska hertigdömet Milano.[2]
Storkriget med Spanien var nära när en katastrof i ett slag förändrade sakernas läge i grunden. Fem dagar före sin planerade avresa till hären, den 14 maj 1610 klockan 16, färdades Henrik IV långsamt i öppen kaross genom den trånga Parisgatan de la Ferronnerie, som avspärrats med lastvagnar. Han dödades på stället med en dolkstöt av den katolske fanatikern François Ravaillac.[2]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Henrik gifte sig första gången 1572 med franske kungens syster Margareta av Valois. Äktenskapet annullerades 1599 av påven, då hon inte födde några barn.
Han gifte sig andra gången 1600 med Maria av Medici, dotter till storhertig Frans I av Toscana.
Barn med drottning Maria
[redigera | redigera wikitext]- Ludvig XIII (1601–1643), kung av Frankrike och Navarra 1610–1643
- Elisabet (1602–1644), gift med kung Filip IV av Spanien
- Christine (1606–1663), gift med hertig Viktor Amadeus I av Savojen
- Nicolas (1607–1611), hertig av Orléans 1607–1611
- Gaston (1608–1660), hertig av Orléans 1626–1660, gift första gången med Maria av Montpensier och andra gången med Margareta av Lothringen
- Henrietta Maria, (1609–1669), gift med kung Karl I av England
Mätresser
[redigera | redigera wikitext]Henrik IV hade åtminstone elva oäkta barn med flera mätresser. De mest berömda av hans mätresser är Gabrielle d'Estrées och Henriette d'Entragues.
Barn med Gabrielle d'Estrées
[redigera | redigera wikitext]- César (1594–1665), hertig av Vendôme 1598–1665, Étampes och Beaufort 1599–1665, legitimerad 1596, gift med Françoise av Lorraine
- Catherine Henriette (1596–1663), legitimerad 1598, gift med hertig Karl II av Elbeuf
- Alexandre (1598–1629), chevalier av Vendôme, legitimerad 1599
Barn med Henriette d'Entragues
[redigera | redigera wikitext]- Gaston Henri (1601–1682), hertig av Verneuil och biskop av Metz 1612–1652, legitimerad 1603, gift med Charlotte Séguier
- Gabrielle Angelique (1603–1627), kallad Mademoiselle de Verneuil, gift med Bernard de Nogaret de la Valette, hertig av Épernon
Barn med Jacqueline de Bueil, grevinna av Moret
[redigera | redigera wikitext]- Antoine (1607–1632), greve av Moret, legitimerad 1608, abbot över Saint-Étienne
Barn med Charlotte des Essarts, grevinna av Romorantin
[redigera | redigera wikitext]- Jeanne Baptiste (1608–1670), legitimerad 1608, abbedissa över Fontevraud
- Marie Henriette (1609–1629), legitimerad okänt årtal, abbedissa över Chelles
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Henrik IV av Frankrike. -
Henrik IV till häst.
Anfäder
[redigera | redigera wikitext]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”mässa - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/m%C3%A4ssa-(2). Läst 18 september 2020.
- ^ [a b c d] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”617 (Världshistoria / Nya tiden 1500-1650)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/4/0647.html. Läst 9 december 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Henrik IV av Frankrike.
Wikiquote har citat av eller om Henrik IV av Frankrike.- Henri IV – An unfinished reign Officiell webbplats för Frankrikes kulturministerium
