Hjalmar Westerlund (författare) – Wikipedia

Denna artikel handlar om författaren. För arkitekten se Hjalmar Westerlund.

Hjalmar Westerlund, född 5 juni 1918 i Torrberg, Norsjö, död 14 juni 1997 i Bureå, var en svensk författare, som sedan 1949 var bosatt i Hjoggböle. Westerlund växte upp i ett bondehem, och förlorade som treåring sin far i TBC. Westerlund arbetade bland annat som bonde, skogsarbetare och virkesmätare. På 1950-talet började han skriva berättelser och andra arbeten för Norra Västerbotten. Inspirationen till författarskapet kom från farfadern, den så kallade Mårk-Anton (född 1844).^[1] Westerlunds miljöer och språk har stark anknytning till Västerbottens inland.

• Starrmyrkojan (1968)
• Av händers verk (1970)
• Folket i Forsberget (1981)
• Parasiterna (1984)
• Fältpost 223 20 litt O (1987)
• Utmaningen (1991)

Förutom detta, medverkade Westerlund i ett antal antologier med noveller och dikter.

• Bondfångarna (1974), uppförd av riksteaterns västerbottensensemble
• Efraim Dahl fliosoferar (1974), radioteater i Västerbottensradion.
• Folket i Forsberget (1992), sommarteater uppförd av Västerbottensteatern.

• 1978 – Rörlingstipendiet

• Hjalmar Westerlund i Libris