Hoting – Wikipedia

Hoting
Tätort
Torget i Hoting
Torget i Hoting
Land Sverige Sverige
Landskap Ångermanland
Län Jämtlands län
Kommun Strömsunds kommun
Distrikt Tåsjö distrikt
Koordinater 64°6′53″N 16°12′23″Ö / 64.11472°N 16.20639°Ö / 64.11472; 16.20639
Area 117 hektar (2020)[1]
Folkmängd 631 (2020)[1]
Befolkningstäthet 5,4 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Hoting
Postnummer 833 51
Riktnummer 0671
Tätortskod T7876[2]
Beb.områdeskod 2313TB104 (1960–)[3]
Geonames 2704744
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Wikimedia Commons: Hoting
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Stationshuset i Hoting.

Hoting är en tätort i Tåsjö distrikt (Tåsjö socken) i Ångermanland, som sedan 1974 ligger i Strömsunds kommun, Jämtlands län.

Hoting ligger omkring 50 kilometer nordost om Strömsund, och har omkring 700 invånare. Orten, som ligger vid Inlandsbanan och Europaväg 45, är ett stationssamhälle och en industriort. Pendling sker främst till Strömsund och Dorotea.

Ortnamnet (1543 Håttvng) är det äldsta namnet på Hotingssjön, vid vilken tätorten ligger, och som via Hotingsån rinner ut i Fjällsjöälven. Sjönamnet (1273? i Høttingssio, senare avskrift) är i sin tur troligen en avledning av ett Hat(t)-, vilket skulle kunna sättas i samband med det fornvästnordiska verbet hváta 'stöta' eller adjektivet hvatr 'snabb'. Vad som i så fall äldst åsyftats med namnet är oklart.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Hoting 1960–2020[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
945
1965
  
979
1970
  
1 008
1975
  
1 032
1980
  
1 149
1990
  
1 051 192
1995
  
897 128
2000
  
808 128
2005
  
749 128
2010
  
667 127
2015
  
648 116
2020
  
631 117

Från år 1995 räknas inte längre den sydvästra delen till tätorten. År 2005 räknades en del av detta område som en separat småort med namnet Väster-Hoting och småortskod S8371.

Hotingtravet har man varje år i början av juli en travvecka, då man får arrangera travlopp med totospel. Då vallfärdar tusentals travintresserade till Hoting för att se på hästar och umgås med varandra.

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]

Bland sevärdheter kan nämnas det vikingatida gravfältet på Långön, stationshuset, Forntidsmuseet, hembygdsgården Valågården och Hotings Bilmuseum.

Utanför Hoting finns även en gammal grotta under en sten som tros vara från stenåldern. Platsen är öppen för allmänheten och kan ge en uppfattning om hur folket levde på stenåldern. Stenen kallas "Storkarpen" enligt gamla sägner.

Hoting är en ort längs Inlandsbanan, och stationen var pausstation för resande på denna järnvägslinje. Kung Gustaf VI Adolf, åkte denna sträcka varje år då han åkte till sin fiskestuga i Forsavan. Tåget gjorde då ett lunchuppehåll, och passagerarna fick vandra från stationen ner till dåvarande Hotell Hörnstugan, en sträcka på cirka 250 m.

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 november 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]