Hugin-klass – Wikipedia

Den här artikeln handlar om den svenska patrullbåtsklassen. För den tyska torpedbåtsklassen, se Tjeld-klass.
Hugin-klass
HMS Hugin som museifartyg i Göteborg, i september 2010.
HMS Hugin som museifartyg i Göteborg, i september 2010.
Allmänt
TypPatrullbåt
VarvBergens Mekaniske Verksted Westermoen Hydrofoil
EfterKaparen-klass
Fartyg tillhörande klassenP151 – P166
Tekniska data
Deplacement120 / 150 ton
Längd33,6 meter
Bredd6,3 meter
Djupgående1,7 meter
Framdrift
HuvudmaskinTvå MTU 672 > MB820V dieselmotorer (2 700 kW) 2 x 3500 hk
Beväpning
Bestyckning1 x 57 mm APJ 7102
6 x Robot 12
4 x antiubåtsgranatkastare
sjunkbomber

Hugin-klass var en klass av patrullbåtar som tillhörde svenska flottan. De 16 fartygen i klassen byggdes under åren 1975-1982 i Norge.[1] Huvuduppgifterna var anfalls-, minerings-, eskort- samt spaningsföretag.[2] Dessa fartyg försågs ursprungligen med renoverade motorer från Plejad-klass, lägsta fart sju knop medförde speciell manövrering i hamn. Alla fartygen var försedda med det digitala eldledningssystemet ArtE 726, speciellt utvecklat för mindre attackfartyg samt en skrovfast hydrofon av typ fiskesonar för ubåtsjakt. Alla fartyg modifierades med antiubåtsgranatkastare M/84 typ Elma. Beväpning var 6 stycken Robot 12, eller 24 minor/sjunkbomber, samt en 57 mm allmålskanon. På båtar som senare modifierade till Kaparen-klass tillkom nytt lågfartsmaskineri samt släphydrofon.[1] Besättningen var inledningsvis 18-20 personer fördelat på 6-8 officerare och 12 värnpliktiga.[3]

Fartyg Nummer Levererad
HMS Hugin P151 juli 1978
HMS Munin P152 juli 1978
HMS Magne P153 oktober 1978
HMS Mode P154 januari 1979
HMS Vale P155 april 1979
HMS Vidar P156 augusti 1979
HMS Mjölner P157 oktober 1979
HMS Mysing P158 februari 1980
HMS Kaparen P159 augusti 1980
HMS Väktaren P160 september 1980
HMS Snapphanen P161 januari 1981
HMS Spejaren P162 mars 1981
HMS Styrbjörn P163 juni 1981
HMS Starkodder P164 augusti 1981
HMS Tordön P165 oktober 1981
HMS Tirfing P166 januari 1982
  1. ^ [a b] von Hofsten 2003, s. 250.
  2. ^ Nilsson 2013, s. 52.
  3. ^ Nilsson 2013, s. 88.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • von Hofsten, Gustaf; Waernberg, Jan (2003). Örlogsfartyg - Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibl. i samarbete med Marinlitteratur. Libris 8873330. ISBN 91-973187-3-6 
  • Nilsson, Stefan (2013). Patrullbåtsboken. Älvsjö: Stefan Nilsson Sjösäkerhet. Libris 14803115. ISBN 9789197892322