Ingvar Wixell – Wikipedia

Ingvar Wixell
Ingvar Wixell i Melodifestivalen 1965 med vinnarlåten "Annorstädes vals".
FödelsenamnKarl Gustaf Ingvar Wixell
Född7 maj 1931
Luleå, Norrbottens län, Sverige
Död8 oktober 2011 (80 år)
Malmö, Skåne län, Sverige
MakaBusk Margit Jonsson
(gift 1956–1964; skild)
Margareta Henriksson
(gift 1968–2011; hans död)
GenreOpera
RollBaryton
År som aktiv1955–2003

Karl Gustaf Ingvar Wixell,[1] född 7 maj 1931 i Luleå,[2] död 8 oktober 2011 i Sankt Pauli församling i Malmö,[3][4] var en svensk operasångare, en av 1900-talets ledande inom baryton-facket.[5] Hans varma, fasta röst och kraftfulla scennärvaro gjorde honom till en dramatisk uttolkare av operaroller.[6] Hans framställningar av titelrollen i Simon Boccanegra och av Don Carlos i Ödets makt ansågs tillhöra samtidens bästa Verditolkningar.[7]

Uppväxt och studier

[redigera | redigera wikitext]

Ingvar Wixell var son till reparatören Otto Wixell och Gertrud, född Lundgren. Han kom från en musikalisk familj i Luleå. Där började han sjunga i kör och spela altviolin i Luleå orkesterförening.[8] Efter sångstudier för operasångerskan och sångpedagogen Dagmar Gustafson[9] i Stockholm studerade han vid Kungliga Musikhögskolan, där han 1955 tog examen.[10]

Han debuterade samma år som Papageno i Mozarts Trollflöjten under en turné av Riksteatern. Han var anställd på Kungliga Teatern 1955–1967.[11] Där gjorde han till att börja mer lyriska roller som Figaro i Rossinis Barberaren i Sevilla och Escamillo i Bizets Carmen men senare mer dramatiska roller som Amonasro i Verdis Aida, Baron Scarpia i Puccinis Tosca och titelrollerna i Verdis Rigoletto respektive Simon Boccanegra.

År 1967 gjorde Wixell sin amerikanska debut i San Francisco som Belcore i Donizettis Kärleksdrycken.[6] Vid svenska Melodifestivalen 1965 framförde Wixell samtliga bidrag. Han framförde sedan vinnarmelodin ”Annorstädes vals” i Eurovision Song Contest samma år. Vid festspelen i Salzburg 1967 gjorde han greve Almaviva i Mozarts Figaros bröllop och Don Pizarro i Beethovens Fidelio. Samma år började han på Deutsche Oper Berlin, där han kom att verka som fast medlem av ensemblen i mer än 30 år.[12] Han gjorde sin sista föreställning där som Scarpia mot Katarina Dalayman den 9 november 1998.[5]

Wixell debuterade i Bayreuth 1971 som Härroparen i Lohengrin, på Covent Garden 1972 i titelrollen i Verdis Simon Boccanegra, på Metropolitan i New York som Rigoletto 1973. Han har även sjungit i Salzburg, Wien och i München. Wixell avslutade sin karriär med rollen som Musikläraren i Richard Strauss Ariadne på NaxosMalmö Opera 2003.

Han sjöng också en mer lättillgänglig repertoar, till exempel operettstycken och schlagermelodier, och blev under 1960-talet mycket uppskattad för sina tolkningar och inspelningar av Fridas visor. Tillsammans med basen Erik Saedén sjöng han även in Gunnar Wennerbergs Gluntarne till Åke Jelvings orkester och med Ejnar Haglund vid flygeln.[13][14]

Ingvar Wixell var 1956–1964 gift med operasångerskan Busk Margit Jonsson (född 1929) och fick dottern Marit Wixell (född 1956).[15] Andra gången var han sedan gift från 1968 till sin död med Margareta Henriksson (född 1937),[16] förut gift med tyske skådespelaren Wolfgang Neuss. Ingvar Wixell adopterade deras dotter Harriet "Jette" Neuss Wixell (född 1962).[17][18]

Ingvar Wixell är gravsatt på Limhamns kyrkogård.[19]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
Ingvar Wixells operaroller (på scen) under åren 1955–2003
Rollfigur Opera Tonsättare Datum och år Plats
Papageno Trollflöjten Wolfgang Amadeus Mozart 1955 Kungliga Operan
Silvio Pajazzo Ruggiero Leoncavallo Kungliga Operan
Kungen Porträttet Hilding Rosenberg 15 oktober 1956 Kungliga Operan
Figaro Barberaren i Sevilla Gioacchino Rossini Kungliga Operan
Oscar Andersson Fridas visor (sångspel) Birger Sjöberg 7 mars 1958 Blancheteatern
Tarquinius Lucretia Benjamin Britten 7 juni 1958 Drottningholms slottsteater
Dir. Brisk Milda makter (Three's Company) Antony Hopkins 13 november 1958 Blancheteatern
Ruggiero Alcina Georg Friedrich Händel 14 april 1959 Kungliga Operan
Lukas Den tappre soldaten Svejk Robert Kurka 28 november 1959 Kungliga Operan
Marcel La Bohème Giacomo Puccini ca 1959 Kungliga Operan
Silvano Maskeradbalen Giuseppe Verdi 1960 Kungliga Operan
Rigoletto Rigoletto Giuseppe Verdi Kungliga Operan
Don Giovanni Don Giovanni Wolfgang Amadeus Mozart Kungliga Operan
Posa Don Carlos Giuseppe Verdi Kungliga Operan
Guglielmo Così fan tutte Wolfgang Amadeus Mozart 1962 Glyndebourne
Greve Almaviva Figaros bröllop Wolfgang Amadeus Mozart 1967 Kungliga Operan
Belcore Kärleksdrycken Gaetano Donizetti
Härroparen Lohengrin Richard Wagner 1971 Bayreuthfestspelen
Simon Boccanegra Simon Boccanegra Giuseppe Verdi
Don Carlos Ödets makt Giuseppe Verdi
Scarpia Tosca Giacomo Puccini
Michele Il tabarro Giacomo Puccini
Mandryka Arabella Richard Strauss
Amfortas Parsifal Richard Wagner
Ezio Attila Giuseppe Verdi
Greve Luna Trubaduren Giuseppe Verdi
Holberg (Renato) Maskeradbalen Giuseppe Verdi
Amonasro Aida Giuseppe Verdi
Sharpless Madama Butterfly Giacomo Puccini våren 1955 Kungliga Operan
Valentin Faust Charles Gounod
Escamillo Carmen Georges Bizet
Falstaff Falstaff Giuseppe Verdi
Eugen Onegin Eugen Onegin Pjotr Tjajkovskij
Falke Läderlappen Johann Strauss d.y.
Jupiter Orfeus i underjorden Jacques Offenbach
Nebukadnessar Nebukadnessar Giuseppe Verdi
Pentheus Die Bassariden Hans Werner Henze 1966 Salzburgfestspelen
Mamma Agatha Viva la mamma! Gaetano Donizetti 1998
Musikläraren Ariadne på Naxos Richard Strauss 2003 Malmö Opera

Soloinspelningar

[redigera | redigera wikitext]

Opera och oratorium

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Alles ist Spass: Ingvar Wixell - Bariton. Bielefeld: Kerber. 2001. Libris 7053856. ISBN 3-933040-65-5 
  • Bergstrand, Oscar (1998). Operans hjältar : en studie av orsaker till varför (sic!) några svenska manliga operasångare gör nationell kontra internationell karriär under 1900-talet. Stockholm: Stockholms universitet, Musikvetenskapliga institutionen. Libris 2529750 
  • Ingvar Wixell - baryton och Uppsättningar och inspelningar med Ingvar Wixell gavs ut i inbunden upplaga som innehåller båda av Förlagshuset Clear Cut AB 2006. ISBN 91-85271-09-8.
  1. ^ Svenska Filminstitutet Svensk Filmdatabas Arkiverad 17 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Wixell, K G Ingvar i Vem är det 1993
  3. ^ ”Operastjärnan Ingvar Wixell har avlidit”. Musiknyheter.nu. 11 oktober 2011. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131017005136/http://www.musiknyheter.nu/operastjarnan-ingvar-wixell-har-avlidit_20111011.html. Läst 12 oktober 2011. 
  4. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  5. ^ [a b] ”Ingvar Wixell Biography” (på engelska). Answers.com. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62KjLQwvW?url=http://www.answers.com/topic/ingvar-wixell-classical-musician. Läst 10 augusti 2008. 
  6. ^ [a b] The New Grove Dictionary of Opera [band 4]. Macmillan Publishers. 1994. sid. 1168 
  7. ^ Olve, Nils-Göran (1979). Åstrand Hans. red. Wixell, Ingvar. Sohlmans musiklexikon. "5, Particell-Øyen". Stockholm: Sohlman. sid. 839. Libris 8372042. ISBN 91-7198-025-3 
  8. ^ ”Ingvar Wixell har avlidit”. Norrländska Socialdemokraten. 11 oktober 2011. http://www.nsd.se/nyheter/lulea/artikel.aspx?ArticleId=6456120. Läst 12 oktober 2011. 
  9. ^ Dagmar Gustafsons Elever
  10. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok. P A Norstedt & Söners Förlag. 1985. sid. 1208 
  11. ^ TT (10 oktober 2011). ”Operastjärnan Ingvar Wixell död”. Expressen. Arkiverad från originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119212803/http://www.expressen.se/nyheter/1.2586303/operastjarnan-ingvar-wixell-dod. Läst 10 oktober 2011. 
  12. ^ Sørensen, sid 622
  13. ^ ”Gluntarne Volym 1 / Wixell, Ingvar”. Svensk mediedatabas. 1962. http://smdb.kb.se/catalog/id/001473364. Läst 6 januari 2013. 
  14. ^ ”Gluntarne Volym 2 / Wixell, Ingvar”. Svensk mediedatabas. 1962. http://smdb.kb.se/catalog/id/001559010. Läst 6 januari 2013. 
  15. ^ WIXELL, K G INGVAR, operasångare, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1419.
  16. ^ Wixell, K G Ingvar, operasångare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1969 / s 1048.
  17. ^ Ingvar Wixell 80 år. Dagens Nyheter 5 maj 2011.
  18. ^ Sveriges befolkning 1980. Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2004. Libris 9632925. ISBN 91-87676-37-0 
  19. ^ SvenskaGravar
  20. ^ ”"Berliner Kammersänger": Bariton Ingvar Wixell gestorben” (på tyska). Spiegel Online Kultur. 10 oktober 2011. http://www.spiegel.de/kultur/musik/berliner-kammersaenger-bariton-ingvar-wixell-gestorben-a-791030.html. Läst 26 juni 2013. 
  21. ^ [a b c d] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akademien. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  22. ^ Regeringens belöningsmedaljer och regeringens utmärkelse Professors namn (SB PM 2006:1), sid 31 Arkiverad 21 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ På begäran = by request / Ingvar WixellSvensk mediedatabas
  24. ^ [a b] Swedish Music Shop 2007
  25. ^ Ingvar WixellSvensk mediedatabas
  26. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] CD Universe 2007
  27. ^ Biblioteket.se 2007
  28. ^ RED Musical Catalogue, 2004
  29. ^ Gramophone Classical Catalogue, June 1984

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Monica Zetterlund
Melodifestivalvinnare
1965
Efterträdare:
Lill Lindfors och Svante Thuresson