Jämställdhetsparadoxen – Wikipedia

Jämställdhetsparadoxen beskriver de båda könens respektive benägenhet att genomgå matematik- och teknikutbildningar. I jämställda och välmående länder tenderar kvinnor – i högre grad än i mindre utvecklade länder – att välja utbildningar som alltjämt ingår i den typiska kvinnokönsrollen.

Begreppsdefinition

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "jämställdhetsparadox" (engelska: gender-equality paradox) beskriver faktumet att könssegregationen både på arbetsmarknaden och inom den högre utbildningen är större i länder som är mer jämställda och mer välmående.[1][2] Begreppet används även för att beskriva att mäns och kvinnors personlighetsdrag är mer olika i mer jämställda och mer välmående länder.[3]

Jämställdhetsparadox i STEM-ämnen

[redigera | redigera wikitext]

Forskning har visat att förhållandevis rikare och förmodade jämställda länder som Sverige[4] – liksom i grannländerna Finland och Norge[5] – har en relativt liten andel kvinnor som väljer matematiska och tekniska ämnen på universitetet.[6][7]

Jämställdhetsparadox när det gäller personlighetsdrag

[redigera | redigera wikitext]

Professor Armin Falk och doktoranden Johannes Hermle genomförde en studie där de lät intervjua 80 000 personer i 76 olika länder. Intervjupersonerna skulle skatta sig utifrån olika preferenser: risktagande, tålamod, altruism, positiv och negativ ömsesidighet och förtroende. Falk och Hermle drog slutsatsen att män och kvinnor har mer olika preferenser i rika och jämställda länder än i fattiga och mindre jämställda länder.[8] En svensk studie från 2018 kom fram till ett liknande resultat.[3]

En studie av Erik Giolla och Petri Kajonius från 2019 undersökte skillnader mellan mäns och kvinnors personlighetsdrag utifrån femfaktorteorin och kom fram till att skillnader mellan könen var större i mer jämställda länder.[9] I en studie från 2008 undersökte Richard Lippa både personlighetsdrag samt jobbpreferenser bland 200 000 respondenter i 53 länder. Hans resultat visade att jämställdhet och välstånd korrelerade positivt med personlighetsdraget "vänlighet" i femfaktorteorin.[10]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Breda, Thomas; Jouini, Elyès; Napp, Clotilde; Thebault, Georgia (2020-12-08). ”Gender stereotypes can explain the gender-equality paradox” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 117 (49): sid. 31063–31069. doi:10.1073/pnas.2008704117. ISSN 0027-8424. PMID 33229558. https://www.pnas.org/content/117/49/31063. Läst 30 december 2021. 
  2. ^ Stoet, Gijsbert; Geary, David C. (2018-04-01). ”The Gender-Equality Paradox in Science, Technology, Engineering, and Mathematics Education” (på engelska). Psychological Science 29 (4): sid. 581–593. doi:10.1177/0956797617741719. ISSN 0956-7976. https://doi.org/10.1177/0956797617741719. Läst 30 december 2021. 
  3. ^ [a b] Lagercrantz, Maja (27 november 2018). ”Jordan B Peterson har delvis rätt om jämställdhetsparadoxen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7099255. Läst 30 december 2021. 
  4. ^ Secher, Åsa (19 december 2014). ””Jämställdhetspolitiken behöver anpassas till dagens Sverige””. feministisktperspektiv.se. https://feministisktperspektiv.se/2014/12/19/jamstalldhetspolitiken-behover-anpassas-till-dagens-sverige/. Läst 6 augusti 2024. 
  5. ^ ”Lägre andel kvinnor inom naturvetenskap bland jämställda länder”. SVT Nyheter. 10 mars 2018. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/jamstallda-lander-har-lagre-andel-kvinnor-inom-naturvetenskap. Läst 30 december 2021. 
  6. ^ Björned, Calle (18 augusti 2021). ”Forskning: Män och kvinnor mer olika i jämställda länder”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskning-man-och-kvinnor-mer-olika-i-jamstallda-lander. Läst 30 december 2021. 
  7. ^ ”(PDF) The Gender-Equality Paradox in Science, Technology, Engineering, and Mathematics Education” (på engelska). ResearchGate. doi:10.1177/0956797617741719. https://www.researchgate.net/publication/323197652_The_Gender-Equality_Paradox_in_Science_Technology_Engineering_and_Mathematics_Education. Läst 30 december 2021. 
  8. ^ Falk, Armin; Hermle, Johannes (2018-10-19). ”Relationship of gender differences in preferences to economic development and gender equality” (på engelska). Science. doi:10.1126/science.aas9899. https://www.science.org/doi/abs/10.1126/science.aas9899. Läst 30 december 2021. 
  9. ^ Mac Giolla, Erik; Kajonius, Petri J. (2019-12). ”Sex differences in personality are larger in gender equal countries: Replicating and extending a surprising finding”. International Journal of Psychology: Journal International De Psychologie 54 (6): sid. 705–711. doi:10.1002/ijop.12529. ISSN 1464-066X. PMID 30206941. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30206941/. Läst 30 december 2021. 
  10. ^ ”Sex Differences in Personality Traits and Gender-Related Occupational Preferences across 53 Nations: Testing Evolutionary and Social-Environmental Theories” (på engelska). ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/23179757_Sex_Differences_in_Personality_Traits_and_Gender-Related_Occupational_Preferences_across_53_Nations_Testing_Evolutionary_and_Social-Environmental_Theories. Läst 30 december 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jämställdhetsparadoxen&oldid=55587060”