Jonas Nensén – Wikipedia

Jonas Nensén
Född	3 april 1791[1] Själevads församling, Sverige
Död	13 maj 1881[1] (90 år)
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet, 1817
Sysselsättning	Präst
Arbetsgivare	Dorotea kyrka (1832–)
Föräldrar	Andreas Nensén
Redigera Wikidata

Jonas Nensén, född 3 april 1791 i Själevads socken, Västernorrlands län, död 13 maj 1881 i Dorotea församling, Västerbottens län^[2], var en svensk präst och kyrkoherde.

Prästsonen Nensén blev student vid Uppsala universitet 1810 och prästvigdes 1817. Efter olika tjänster utnämndes han till kyrkoherde i Dorotea församling 1830 med tillträde 1832. Mest känd är han som upptecknare av nordsvensk folkkultur, svensk, finsk och samisk. I samlingarna ingår även en svensk-rysk ordlista som han samlade in från två tidigare soldater i ryska armén, Thomas Andersson Neninder och Abraham Filipsson, som efter desertering kommit att kvarstanna i Lycksele och Vilhelmina. Efter hans död bortauktionerades de omfattande anteckningarna. En del hamnade i Dorotea handelsbod och kom till användning som omslagspapper. Där upptäcktes materialet av Erik Modin, som räddade 1330 folioblad åt eftervärlden. Idag förvaras den Nensénska handskriftsamlingen i Uppsala universitetsbibliotek. En del av materialet finns även tillgängligt i digitaliserad form genom Umeå universitetsbibliotek.^[3] Det samiska materialet låg till grund för Sigrid Drakes avhandling Västerbottenslapparna (1918).^{[4] [5]}