Jakobs källa – Wikipedia

Den bibliska scenen med Jesus och den samariska kvinnan vid Jakobs källa.

Jakobs källa (arabiska: بئر يعقوب, Bir Ya'qub; hebreiska: באר יעקב) är en vattenkälla, bland annat omnämnd som Sykars brunn i Johannesevangeliets kapitel 4.[1] Den ligger i nuvarande NablusVästbanken, cirka fem mil norr om Jerusalem. Källan har fått sitt namn för att patriarken Jakob (och hans son Josef) bott i trakten. På platsen har man byggt minst tre kristna kyrkor. Idag finns där ett kristet ortodoxt kloster.

Beskrivning och historik

[redigera | redigera wikitext]

Jakobs källa ligger i nuvarande Nablus på Västbanken. Detta är cirka fem mil norr om Jerusalem och en halv dagsvandring söder om det bibliska Sikem[1]. Vid källan utspelades, enligt Johannesevangeliet, en episod där Jesus Kristus möter en samaritisk kvinna och deras diskussioner om (levande) vatten.[1]

År 384 byggdes en kyrka på platsen. Denna första kyrka förstördes dock ungefär efter ett århundrade, år 484 eller år 529 (i samband med revolter i området dessa år). En ny kyrka byggdes under den bysantinska eran. Kyrkan finns omvittnad under 700-talet men var lagd i ruiner då korsfararna ockuperade Nablus i augusti år 1099. Ytterligare en kyrka byggdes mot slutet av 1100-talet, men den blev snart förstörd efter Saladins seger över korsfararna. År 1860 köptes marken av ortodoxa kyrkan som senare restaurerade platsen. På platsen finns idag ett kristet ortodoxt kloster.

  1. ^ [a b c] "Johannes, 4:4–10". Nya testamentet, 1917/1921. Runeberg.org. Läst 26 april 2014.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]