Jens Christian Christensen – Wikipedia

Jens Christian Christensen
Född	21 november 1856[1] Jylland
Död	19 december 1930[1] (74 år) Hee[1]
Medborgare i	Konungariket Danmark
Utbildad vid	Gedveds seminarium
Sysselsättning	Politiker, lärare
Befattning
Folketingsledamot Folketingets mandatperiod maj–juli 1920, Folketingets mandatperiod juli–september 1920 och Folketingets mandatperiod 1920–1924, Ringkøbings amt Folketingsledamot Folketingets mandatperiod 1918–1920, Ringkøbings valkrets Folketingsledamot Folketingets mandatperiod 1890–1892, Folketingets mandatperiod 1892–1895, Folketingets mandatperiod 1895–1898, Folketingets mandatperiod 1898–1901, Folketingets mandatperiod 1901–1903, Folketingets mandatperiod 1903–1906, Folketingets mandatperiod 1906–1909, Folketingets mandatperiod 1909–1910, Folketingets mandatperiod 1910–1913, Folketingets mandatperiod 1913–1915 och Folketingets mandatperiod 1915–1918, Ringkøbings valkrets (1890–1924) Lista över Danmarks kyrko- och undervisningsministrar (1901–1905) Danmarks försvarsminister regeringen Christensen I (1905–1908) Danmarks statsminister (1905–1908) Danmarks finansminister (1908–1908) Danmarks försvarsminister (1909–1909) Folketingets talman (1912–1913) Danmarks kyrkominister regeringen Neergaard II (1920–1922)[2]
Politiskt parti
Venstre Venstrereformpartiet[3]
Utmärkelser
Dannebrogsmännens hederstecken (1903)[4] Storkors i briljanter av Dannebrogorden (1920)[4]
Redigera Wikidata

Jens Christian Christensen, född 21 november 1856 i Houen på Jylland, död 19 december 1930, var en dansk politiker (statsminister). Han kallas I.C. Christensen på grund av det danska uttalet^{[källa behövs]}.

Christensen avlade 1877 folkskollärarexamen. Han kom att från 1886 fram till 1901 arbeta i Ringkøbing. Han blev 1890 invald i Folketinget för Ringkøbing. Han tillhörde de som stödde Chresten Berg och blev efter dennes bortgång 1891 ledare för hans grupp i folketinget. Han kom att ingå i finansutskottet.

År 1895 kom Christensen att ingå i det nybildade Venstrereformpartiets och bli deras talman. Han blev även vice talman i folketinget samt ordförande i finansutskottet. Genom ordförandeplatsen i finansutskottet kom han att få en betydelsefull position. Senare kom han även att ingå i flera andra utskott. Han var motståndare till samarbete med högern för att få igenom reformer.

Han var partiledare för Venstrereformpartiet från 1897 och vid maktskiftet blev han kultusminister 1901–1905. Åren 1905–1908 var han konseljpresident och försvarsminister.^[5]

I september 1908 anmälde sig justitieministern Peter Adler Alberti till polisen och erkände sig skyldig till omfattande bedrägerier. Det medförde att regeringen tvingades avgå. Christensen ställdes inför riksrätt men frikändes där.

Han blev åter försvarsminister för en period 1909 och var folketingets talman 1912-1913. Han var Venstres "kontrollminister" i regeringen Zahle 2 1916–1918 och ingick även som kyrkominister i regeringen Neergaard 2 1920–1922. Han beslutade sig för att avsluta sin politiska karriär 1924.

• Kommendör med stora korset av Vasaorden, 1908.^[6]

• Christensen, Jens Kristian i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
• Christensen, J. Kr. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
• Benito Scocozza och Grethe Jensen (2005). Politikens etbinds - Danmarks historie. Viborg: Politikens förlag. ISBN 978-87-567-7339-3