Jernkontoret – Wikipedia

Jernkontoret vid Kungsträdgårdsgatan 10.
Jernkontoret, medaljong.
Jernkontorets gamla huvudkontor på Kungsträdgårdsgatan 6.

Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation. Jernkontoret ägnar sig åt frågor rörande exempelvis handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi, miljö och hållbarhet, branschstatistik och bergshistorisk forskning. Jernkontoret fungerar dock inte som arbetsgivarorganisation. Den rollen hanteras av Stål- och Metallarbetsgivareförbundet.

Jernkontoret är till sin konstruktion ett offentligrättsligt bolag med privat delägarskap, vilket ej är bundet till personer eller företag utan direkt till varje järnbruk/stålverk. Jernkontoret har sina lokaler i egen fastighet i centrala StockholmKungsträdgårdsgatan. (se vidare Kungsträdgårdsgatan 10)

Jernkontorets första reglemente stadfästes 1747 av kung Fredrik I, vilket gör det till Sveriges äldsta näringsorganisation. Detlof Heijkenskjöld d.ä. var en av de verksamma i bildandet.[1] Jämför med det statliga Bergskollegium startat 1630. Representanterna för de i Jernkontoret ingående bruken benämns Brukssocieteten.[2]

Annika Roos är VD sedan 2022.

Järnkontoret är en för Sverige egendomlig penninginstitution, med uppgift ursprungligen att bistå sina delägare under dåliga konjunkturer samt äfven i allmänhet att genom understöd och uppmuntran verka för järnhandteringens främjande.

Verkställande direktörer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1970, s. 541
  2. ^ “För jernhandelns underlättande och till förekommande af wanpris på denna wara, finnes i Stockholm ett JernContor, inrättadt d. 29 Dec. 1747. JernContoret uppmuntrar flera slags smiden, befordrar bergswetenskapens tillwext i allmänhet, påkostar utrikes resor m. m. Brukssocieteten har för detsamma utfärdadt reglemente.” (Ur Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven av Nils LundequistZacharias Hæggströms förlag)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]