Johan Filipsson (Aspenäsätten) – Wikipedia

Johan Filipsson
Titlar
Tidsperiod före 1272-1280
Utnämnd av Kung Valdemar Birgersson
Politik
Parti Folkungarna
Personfakta
Personnamn Johan Filipsson
Åtalad Delaktig i Folkungaupproret
Dom/straff Dödsstraff
Död 20 augusti 1280
Stortorget, Stockholm
Dödsorsak Halshuggning
Släkt
Frälse- eller adelsätt Aspenäsätten
Far Filip Birgersson (Aspenäsätten)
Mor Cecilia Knutsdotter (Bjälboätten)
Familj
Make/maka Ingeborg Svantepolksdotter
Barn Knut Jonsson (Aspenäsätten)

Johan Filipsson, död 20 augusti 1280 (avrättad), var en svensk riddare, storman och folkunge från Östergötland.

Johan Filipsson var sannolikt son till Filip Birgersson (Aspenäsätten) och Cecilia Knutsdotter (Bjälboätten). Han är omnämnd, då redan riddare, för första gången år 1272 i ett gåvobrev utfärdat av kung Valdemar Birgersson. Han kallas ibland i litteratur från på 1700- och 1800-talet för "Johan Filipsson Blå", på grund av ett antaget men ej bevisat släktskap med den mytiske Joar Blå och den av historiker konstruerade, men inte i källor belagda, Blåätten.

Johan Filipsson hamnade först i delo med kung Valdemar Birgersson, förlikade sig med honom med hjälp av danske kungen, men hjälpte senare Valdemars bror Magnus Ladulås till tronen. Han var delaktig i Folkungaupproret och fängslades därför av Magnus Ladulås på Gälakvist borg i Skara, och avrättades efter räfst vid Stortorget, Stockholm.

Han var gift med Ingeborg Svantepolksdotter, dotter till Svantepolk Knutsson.