Johan Rodin – Wikipedia

Johan Rodin, född 2 mars 1755 i Mariestad, död 24 september 1783 i Göteborg, var en svensk målare, tecknare, gravör och ritmästare.

Han var son till hattmakaren Johan Rodin och Johanna Nyman och från 1780 gift med Christina Eleonora Blom. Rodin skrevs in på ett nioårigt kontrakt vid hovgravören Per Flodings nyinrättade gravyrskola i Stockholm 1767. Flodings häftiga lynne ledde till att han blodigt misshandlade Rodin och detta ledde till en process i Hallrätten där Rodin frånskildes sitt kontrakt 1769. Han fortsatte sina studier för kyrkomålaren Nils Åvall i Borås 1770–1774 och flyttade till Göteborg 1775 där han fick tillstånd från magistraten 1776 att bedriva undervisning i teckning. Han blev mästare i Göteborgs Målareämbete 1780 trots att några genom olika trakasserier försökt hindra hans inträde. På en utställning i Lidköping 1877 visades ett antal av hans akvareller. Hans mästarstycke Susanna i Babylon som är målat i olja skänktes till Torslanda kyrka. Hans konst består av blomsterstilleben, porträtt och landskap utförda olja, pastell, rödkrita, akvarell samt laveringar. Rodin finns representerad vid Nationalmuseum[1] i Stockholm.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]