Johan af Kleen – Wikipedia

Johan af Kleen
Född31 december 1800[1]
Norra Nöbbelövs församling, Sverige
Död5 maj 1884[1] (83 år)
Jakob och Johannes, Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningArkitekt[4]
MakaAnna Beata af Kleen
BarnRichard Kleen (f. 1841)
Emil Kleen (f. 1847)
Utmärkelser
Riddare av Svärdsorden (1843)[5]
Kommendör av Svärdsorden (1860)[5]
Storkorsriddare av Italienska kronorden (1873)[5]
Redigera Wikidata

Johan af Kleen, född 31 december 1800 i Nöbbelöv, Malmöhus län, död 5 maj 1884 i Stockholm, var en svensk officer och tecknare. Åren 1850–1863 var han chef för byggandet av Nationalmuseibyggnaden i Stockholm.

Byst över Johan af Kleen, utförd av Gustaf Alfred Nyström.

Johan Kleen föddes som son till kvartermästaren Anderas Kleen (1758–1809) och Anna Sofia Kallenberg (1760–1835). Kleen blev student vid Lunds universitet 1818 och filosofie magister 1823. Samma år utnämndes han till underlöjtnant vid Ingenjörkåren och befordrades till löjtnant 1830. Åren 1830–1833 var han arbetsbefälhavare vid Karlsborgs fästning och därefter reste han runt i Europa för att studera ingenjörsväsendet.

År 1836 utsågs han till ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Året därpå utsågs han till kapten och blev 1838 fortifikationsofficer vid Karlsborgs fästning. År 1845 reste han åter utomlands för att studera befästningsarbetena i Ostpreussen, Polen och Österrike samt runt Paris. Efter hemkomsten utsågs han 1846 till övermekanikus för Strömsholms kanalbyggnad. År 1848 blev han major vid Ingenjörskåren och kommenderades samma år till chef för den ingenjörsavdelning, som följde de svenska trupperna till Fyn.

Efter en resa till Krim 1855 för att informera sig om det pågående Krimkriget utsågs han samma år till leda mot av Kommittén för Stockholms och Mälardalens befästande. Efter att 1858 blivit överstelöjtnant vid Ingenjörskåren och överste i armén utsågs han i slutet av samma år till generalmajor och chef för Ingenjörskåren, en post som han innehade till 1868, då han begärde avsked. Under tiden ritade han och ledde arbetet med slutvärnet vid Karlsborgs fästning[6]. Han utnämndes då till generallöjtnant i armén. År 1869 erhöll han avsked ur krigstjänsten.

År 1848 utsågs han till ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tog aktiv del i uppförandet och utformningen av Nationalmuseums[7] byggnad i Stockholm och 1850–1863 var han chef för byggandet av Nationalmuseibyggnaden i Stockholm. Han adlades 1858, introducerad 1859 under namnet af Kleen och blev 1874 filosofie jubeldoktor. Vid sidan av sitt militära arbete var han verksam som tecknare bland annat skapade han den färglagda litografin Tegnér till häst som har återgivits i ett flertal bokverk.

Kleen var från 1835 gift med miniatyrmålaren Anna Beata Ehrenborg (1813–1894), dotter till justitieombudsmannen Casper Ehrenborg och Anna Fredrika Carlqvist. I äktenskapet föddes barnen Viktor Kleen (1837–1875), Gustaf Kleen (1839–1885), Richard Kleen, Emil Kleen och Hugo Kleen (1851–1864).

Utmärkelser (ej fullständig)

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Johan af Kleen, 1904–1926.
  1. ^ [a b] Johan Kleen, af, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11571.[källa från Wikidata]
  2. ^ af Kleen, JOHAN, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 juli 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 7 november 2012, Libris-URI: mkz25xp54qhtms6, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f] Adelsvapen-Wiki.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Från redutten Tilly till Karlsborgs slutvärn”. Statens Arkiv. http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=7584. 
  7. ^ Nationalmuseum
  8. ^ Kommend. m. st. k. af Kongl. Nordstjerne-Orden i Sveriges statskalender 1881

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Svenska adelstitlar
Ny titel  Adlig inom ätten af Kleen(1)
1858–1884
Efterträddes av
?
Anmärkningar och referenser
1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adel-, friherr- eller grevskapet till primogenitur.
Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig, friherrlig eller greve efter faderns död.