Julius Centerwall – Wikipedia

Julius Centerwall
FöddJulius Ebbe Centerwall
22 augusti 1844[1][2][3]
Raus församling[4][3][5], Sverige
Död23 januari 1923 (78 år)
Engelbrekts församling[4][6][7], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[8]
kartor
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[4][9][10]
SysselsättningLäroverksrektor, tidningsman, riksdagsman.
Befattning
Andrakammarledamot, Söderhamns valkrets (1897–1908)[4][5]
Politiskt parti
politisk vilde ()[10]
Liberala samlingspartiet ()[10]
MakaTullia Anna Helena Björck[11][12][10]
BarnTullia Ljungh (f. 1875)[1][3][10]
Julia af Burén (f. 1876)[1][13][10]
FöräldrarFrans Jonas Gustaf Centerwall[4][5]
Amalia Helena Ingeborg Juhlin-Dannfelt[4][5]
Utmärkelser
Kungliga Nordstjärneorden (1896)[4]
Kungliga priset (1920)[4][14]
Redigera Wikidata

Julius Ebbe Centerwall (i riksdagen kallad Centerwall i Söderhamn), född 22 augusti 1844 i Raus socken, död 27 januari 1923 i Stockholm, var en svensk filolog, skolman och politiker (liberal).

Bakgrund och politik

[redigera | redigera wikitext]

Centerwall, som var son till en häradshövding, blev filosofie doktor vid Uppsala universitet 1869 på en avhandling om latinska satirer. Han var rektor för Söderhamns lägre allmänna läroverk 1874–1910, under en tid då skolans verksamhet byggdes ut kraftigt, och under perioden 1875–1910 även rektor för Söderhamns elementarläroverk för flickor. Han var 1878 en av grundarna till Söderhamns Tidning, där han också var medarbetare.

Centerwall var riksdagsledamot 1897–1908 i andra kammaren för Söderhamns valkrets. I riksdagen betecknade han sig som vilde mandatperioden 1897–1899, och anslöt sig år 1900 till det nybildade Liberala samlingspartiet. Han var bland annat ordförande i 1901–1903 års tillfälliga utskott och ledamot i konstitutionsutskottet 1906–1908. Som riksdagsledamot engagerade han sig starkt för kvinnors rätt till högre utbildning och för en rösträttsreform.

Centerwall företog i arkeologiskt och pedagogiskt syfte flera utländska studieresor, bland annat med statsunderstöd till Italien, Grekland och Levanten 1886–87. Som författare uppträdde han med vittra bidrag till Sånger och berättelser af sju signaturer (1865), Spartiani vita Hadriani (i Uppsala universitets årsskrift, 1870), Den romerska kejsartiden (i "Illustrerad verldshistoria", 1875), Romas kristna katakomber (1881), Illustrerad handbok i romersk fornkunskap (1881–91), Julianus affällingen (1884), Från Hellas och Levanten (1888), Romas ruiner (1889), Grekernas och romarnas mytologi (1897; utarbetad efter Seemanns plan), Olympia och de olympiska spelen (1903) med mera.

Hans populärvetenskapliga arbeten äger betydande förtjänster med hänsyn till både forskning och livfull stil. För spridande av kännedom om antikens liv verkade han ytterligare genom översättningar av Valda tal af Cicero (tre band, 1871–83), Greklands och Roms litteratur i urval och öfversättning (1883) och Carl Schuchhardts Schliemanns upptäckter (1891); från nygrekiskan översatte han Georgios Drosinis Amaryllis (1887) och Hafssånger.

Senare år, utmärkelser och familj

[redigera | redigera wikitext]

År 1910 bosatte sig Centerwall i Stockholm och var till och med 1921 medlem av redaktionen för Nordisk familjebok, i vilken han författade en mängd artiklar, i synnerhet på den klassiska filologins område. Han skrev även Grekisk och romersk mytologi. Ordbok (1918). År 1920 erhöll han Karl Johans pris. Han vann också stort anseende som folkbildare genom att hålla mycket uppskattade föreläsningar i klassisk arkeologi och antik historia i flera svenska städer.

Han ingick 1874 äktenskap med Tullia Björck (1848–1937), dotter till lektorn Karl Johan Björck i Uppsala, och blev med henne far Tullia Ljungh och Julia af Burén och Thure Georg Centerwall. Han var syssling till Anders Fredrik Centerwall. Makarna Centerwall är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[15]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 30 mars 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 30 mars 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Söderhamns kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010202/A I/22 a (1871-1875), bildid: C0032206_00173, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 30 mars 2018, ”Rektorn, Fil. Doktorn Centervall Julius Ebbe (18)44 22/8 Ramlösa”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h] Julius E Centerwall, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14767, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 127, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfO_A, läs online, läst: 24 februari 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges dödbok, läst: 2 april 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/4 (1920-1924), bildid: 00017528_00101, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, ”19,Jan,27,1,,Centervall Julius Ebbe f.d. rektor Östermalmsgatan 48...,1844,22/8.... 18/10 10.....feb,3,....”.[källa från Wikidata]
  8. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 23 juni 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ Centerwall. 1. Julius Ebbe C., filolog, skriftställare,skolman, Nordisk familjebok : Brant - Cesti, vol. 4, 1905, s. 1438, läs online, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 127, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfO_A, läst: 24 februari 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 2 april 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 2 april 2018.[källa från Wikidata]
  13. ^ Söderhamns kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010202/A I/23 a (1876-1880), bildid: C0032209_00174, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 30 mars 2018, ”Rektorn Fil Doktor? Centervall Julius Ebbe (18)44 22/8 Ramlösa”.[källa från Wikidata]
  14. ^ Centerwall. 1. J. E. C. dog 27 jan. 1923, Nordisk familjebok : Supplement: Cambrai - Glis, vol. 35, 1923, s. 71, läs onlineläs online, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  15. ^ ”Centervall, Julius Ebbe och Centervall, Anna Tullia H”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/188799e3-fc1c-4cb4-a133-318ddcf49336. Läst 3 juni 2023. 

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]