Kallbearbetning – Wikipedia
Kallbearbetning, även känd som deformationshärdning eller kalldeformation, är en process som stärker metall genom plastisk deformation som exempelvis kallvalsning och tråddragning.[1] Förstärkningen av materialet sker på grund av dislokationsförändring i materialets kristallstruktur.
Processer
[redigera | redigera wikitext]Det finns ett antal olika processer som använder sig av kallbearbetning, de olika processerna kan delas upp i fyra kategorier: pressning, skjuvning, bockning och kalldragning. Deformationshårdnande är en nackdel för bearbetning eftersom materialet hårdnar och mer kraft behövs för formning. Vissa material hårdnar mer än andra. Rostfritt stål kan i snitt bearbetas ca 2/3 så mycket som kolstål vid samma effekt.
Pressning
[redigera | redigera wikitext]Bockning
[redigera | redigera wikitext]Skjuvning
[redigera | redigera wikitext]Kalldragning
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Kalldeformation”. NE. 20 december 2012. http://www.ne.se/kalldeformation. Läst 29 juni 2012.