French
DeutschCarl Axel Mannerskantz – Wikipedia
| Carl Axel Mannerskantz | |
 | |
| Född | 27 november 1809[1][2] Halltorps församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 5 januari 1888[1][2] (78 år) Halltorps församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[2], godsägare[2] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot (1867–1872)[2] Andra kammarens vice talman (1867–1872)[2] Förstakammarledamot, Kalmar läns södra valkrets (1873–1883)[2] | |
| Politiskt parti | |
| ministeriella partiet[3] | |
| Barn | Ulrika Charlotte Christina Maria Mannerskrantz (f. 1851)[4][2] Fredrik Mikael Mannerskantz (f. 1855)[2] |
| Föräldrar | Carl Råbergh[2][5] |
| Redigera Wikidata | |
Karl Axel Mannerskantz, född 27 november 1809 på Värnanäs herrgård, Halltorps socken, Södra Möre härad, Kalmar län, död där 5 januari 1888, var en svensk politiker, riksdagsman och andra kammarens vice talman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Vid sin fars död blev Carl Axel Mannerskantz, åtta år gammal, ägare till Värnanäs egendom. Värnanäs var med sina 1 700 hektar det största godset i Småland. Gårdens arbetsstyrka omfattade femhundra personer. Vid sidan av jord- och skogsbruket ingick ett tegelbruk samt ett båtvarv.[6]
Karl Axel Mannerskantz utnämndes 1827 till underlöjtnant vid Vendes artilleriregemente, lämnade 1848 detta som kapten och kvarstod som kapten i armén till 1856. Offentliga förtroendeposter i hemorten och fullföljandet av ett redan börjat deltagande i riksdagsförhandlingarna sysselsatte honom därefter under hans krafts dagar. Hustrun Caroline bar i hög grad ansvaret för skötseln av godset åren 1847–1883.[7][8]
Mannerskantz var medlem av ridderskapet och adeln vid de nio sista ståndsriksdagarna, var 1867–72 ledamot och vice talman i riksdagens andra kammare samt tillhörde därefter, som ett av södra Kalmar läns ombud, första kammaren från september 1872 till september 1883, då han trädde tillbaka ur det offentliga livet. Alltifrån den första riksdag Mannerskantz bevistade (1840–41) t. o. m. riksdagen 1870 var han ledamot av bankoutskottet (utom vid riksdagen 1862–63), han tillhörde 1873–78 konstitutionsutskottet samt var 1875 och 1878 ledamot av särskilda utskottet för försvarsfrågans handläggning. Bank- och penningväsendets trygghet, representationsreformen samt försvarets stärkande och ordnande på grundvalen av allmän värnplikt var de frågor, åt vilka han som riksdagsman ivrigast ägnade sin uppmärksamhet. Till sin politiska läggning var Mannerskantz närmast högerliberal. Sina åsikter i försvarsfrågan uttalade han, utom vid riksdagen, även i broschyren Ett ord för dagen om försvaret af en gammal värnpligtsvän (1877).
Mannerskantz var ledamot av 1858 års kommitté för utredande av Sveriges ekonomiska och finansiella ställning samt av 1867 års fästningskommitté. 1863 och 1864 var han ledamot av Kalmar läns odelade landsting och 1865–83 av dess södra. Med undantag av 1871 (han var då ej vid tinget närvarande) var han till och med 1878 sistnämnda landstings ordförande och fungerade 1879–81 som tingets vice ordförande. Som medlem av Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott och sällskapets ordförande under en lång följd av år (t.o.m. 1883) utövade Mannerskantz en gagnande verksamhet till jordbrukets fromma. Han blev 1856 ledamot och 1875 hedersledamot av Lantbruksakademien.
Mannerskantz var son till den 1802 adlade och av Nils Mannerskantz adopterade Karl Råbergh (född 1747, död 1817 på Värnanäs i Halltorps socken, Kalmar län, som avskedad major) och Anna Charlotta von Arbin (1776–1849).[9] Carl Axel Mannerskantz var från 1847 gift med Agneta Carolina Ulrika Anckarsvärd (1821–1902), dotter till greve Johan August Anckarsvärd.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Carl Axel Mannerskantz, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9053, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 295, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgcnA, läst: 3 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 295, läst: 23 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 142, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfpww, läst: 11 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Mannerskantz, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9051, läst: 11 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Lidman, Tomas (2005). ”Jämställt herrskap”. Populär historia 2005:12,: sid. 46-49 : ill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/jamstallt-herrskap/. Libris 10129854
- ^ Lidman, Tomas (2000). ”"Tågvirket är ankommet. Carl har influensa": Caroline Mannerskantz som godsförvaltare och husfru på Värnanäs 1847-83”. Rig (Stockholm : Rig, 1918-) 2000 (83),: sid. [1]-10 : ill.. ISSN 0035-5267. ISSN 0035-5267 ISSN 0035-5267. Arkiverad från originalet den 30 december 2013. https://web.archive.org/web/20131230233702/http://cts.lub.lu.se/ojs/index.php/rig/article/view/116/3373. Läst 29 december 2013. Libris 3136351 Arkiverad 30 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Lidman, Tomas (2005). ”Jämställt herrskap”. Populär historia 2005:12,: sid. 46-49 : ill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/jamstallt-herrskap/. Libris 10129854
- ^ ”Södermöre hembygdsförening, Anna CHARLOTTA von Arbin (1776–1849).”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304204826/http://www.bygdeband.se/person/997367/sverige/kalmar-lan/kalmar/sodermore-hembygdsforening/carl-axel-mannerskantz/. Läst 18 september 2014.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Karl Axel Mannerskantz, 1904–1926.
|