Karl Kilsmo – Wikipedia

Karl Kilsmo
Född22 februari 1906[1]
Svennevads församling[1], Sverige
Död17 mars 1977[1] (71 år)
Mellösa församling[1], Sverige
BegravdHammarby gamla kyrkogård[2]
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1], godsägare[1]
Befattning
Andrakammarledamot, Södermanlands läns valkrets (1953–1958)[1]
Förstakammarledamot, Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets (1964–1970)[1]
Politiskt parti
Folkpartiet[1]
Redigera Wikidata

Karl Gustaf Kilsmo (i riksdagen kallad Kilsmo i Vingsleör eller Kilsmo i Finstorp), född 22 februari 1906 i Svennevads socken, död 17 mars 1977 i Lilla Mellösa socken, var en svensk godsägare och politiker (folkpartist).

Kilsmo, som växte upp i en skogsarbetarfamilj, arbetade själv i skogen från tolv års ålder. Som artonåring började han som föreläsare i Svenska missionsförbundet, och han fick sedan möjlighet att studera vid SMF:s missionsskola 1928-1931. Han tog studentexamen vid Lunds privata elementarläroverk (Spyken) 1933 och bedrev därefter studier vid Stockholms högskola. År 1942 köpte han Vingsleörs säteri i Lista socken, och 1957 flyttade han till Finstorps gård i Flen.

Som ung var Kilsmo aktiv i Sveriges kristna socialdemokraters förbund, där han också var redaktör för tidningen Broderskap 1936-1942. Han gick senare över till folkpartiet.

Kilsmo var riksdagsledamot i andra kammaren 1953-1958 för Södermanlands läns valkrets och i första kammaren 1964-1970 för Södermanlands och Västmanlands läns valkrets. I riksdagen var han bland annat suppleant i tredje lagutskottet 1953-1958 och i andra lagutskottet 1964-1970. Han engagerade sig bland annat för ökat bistånd till tredje världen. Han skrev nio egna motioner i riksdagen bland annat av utvecklingsbistånd och om upphävande av jordförvärvslagen.

Kilsmo var även engagerad i regionalpolitiken, bland annat som ledamot i Södermanlands läns landsting 1938-1942.

I två band har Kilsmo beskrivit den moderna frikyrkans uppkomst.

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 377
  • Den tredje reformationen Den nutida frikyrkans uppkomst 1525-1556 (Gummessons 1967)
  • Den tredje reformationen. Del II Vederdöparna - den fria kristna församlingens uppkomst på luthersk mark 1517-1558 (Gummessons 1974)
  1. ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 377, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfP5w, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gravstensinventeringen: 5490?pid=2, läst: 20 september 2023.[källa från Wikidata]