Katarina Karnéus – Wikipedia

Katarina Karnéus
Katarina Karnéus 2020.
FödelsenamnKatarina Esmé Marie Karnéus
Född26 november 1965 (58 år)
Stockholm
GenreOpera
RollMezzosopran
År som aktiva1999–idag
Utmärkelser
Litteris et Artibus (2015)
Katarina Karnéus som Xerxes i en uppsättning av Serse av Georg Friedrich Händel vid Kungliga Operan 2009.
Karnéus (andra från vänster) är med och hyllar Kjerstin Dellert och Ulriksdals slottsteater vid dess 40-årsjubileum 2016.

Katarina Karnéus, född 26 november 1965 i Stockholm, är en svensk operasångerska (mezzosopran). Hon blev hovsångerska 2018.[1]

Karnéus är utbildad vid Trinity College of Music i London och vid National Opera Studio. Hon vann tävlingen Cardiff Singer of the World 1995, vilket omedelbart ledde till en internationell karriär. Hon debuterade på Metropolitan 1999 som Varvara i Katja Kabanova följt av Olga i Eugen Onegin, Siebel i Faust och Rosina i Barberaren i Sevilla.

Hon fick sitt svenska genombrott 2002 som Octavian i Rosenkavaljeren på Göteborgsoperan. Här återkom hon 2011 som Ruggiero i Händels Alcina. Hösten 2017 hade hon titelrollen i Vincenzo Bellinis Norma vid Göteborgsoperan.[2] Det dröjde till 2009 innan hon debuterade på Stockholmsoperan, en byxroll i Händels opera Xerxes.

Andra roller är exempelvis Annio i Titus mildhet på Covent Garden och Bayerische Staatsoper, Grevinnan Geschwitz i Lulu på Bayerische Staatsoper, titelrollen i Carmen på Opéra Comique, titelrollen i Alceste på Brysseloperan, Elisabetta i Maria Stuarda på Staatsoper Unter den Linden, Orfeus i Orfeus och Eurydike på Deutsche Oper i Berlin.

Karnéus var solist vid Prisutdelningen för Nobelpriset 2010, där hon framförde Amour vient rendre à mon âme ur Orfeus och Eurydike av Gluck – i Berlioz version – och Non più mesta ur Askungen av Rossini.

Som romanssångerska har hon framträtt på bland annat Wigmore Hall i London, Lincoln Center i New York och Concertgebouw i Amsterdam. Hon har framträtt vid andra tillställningar, bland annat på Buckingham Palace och 10 Downing Street i London samt vid flera av HM Drottning Silvias World Childhood Foundation-konserter.

Katarina Karnéus fick Svenska Dagbladets operapris 2018 med motiveringen: "Svenska Dagbladets Operapris tilldelas mezzosopranen Katarina Karnéus för hennes enastående gestaltning av den svårbemästrade titelrollen i Bellinis "Norma" på Göteborgsoperan. Med en total behärskning av hela det vokala registret laddar hon varje fras med maximalt uttryck. Katarina Karnéus sjunger med intellektet, kroppen och hjärtat."[3]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Diskografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Lieder. R. Strauss, Mahler, Marx. EMI Classics 7243 5 73168 2 8 [5731682]. Svensk mediedatabas.
  • Songs of Sibelius. Hyperion CDA 67318. Svensk mediedatabas.
  • Grieg songs. Hyperion CDA67670. Svensk mediedatabas.
  • Szymanowski, Karol, Songs of a fairy-tale princess. EMI Classics 0946 3 64435 2 2. Svensk mediedatabas.
  • Debussy, Syrinx; Bilitis; La plus que lente. Ravel, Chansons madécasses (Katarina Karnéus). Prokofiev, Flute sonata. EMI 7243 5 56982 2 3 [5569822]. Svensk mediedatabas.
  • Schreker, Franz, Orchestral works. Vol. 2. Fünf Gesänge: Ur Tusen och en natt, text E. Ronsperger. Chandos CHAN 9951. Svensk mediedatabas.
  • Mahler, Orchstral songs. BIS BISSACD 1600. (Naxosdirect.se). Läst 8 januari 2013.
  • Berlioz, Les Nuits d'Été & overtures Le corsaire, Le carnaval romain overture, La roi Lear overture. BBC Symphony Orchestra. Dir. Vassily Sinaisky. BBC Records. (Amazon). Läst 8 januari 2013.
  • Beethoven: Symphony No. 9. Neal Davies, Helena Juntunen, Katarina Karnéus, Minnesota Chorale and Minnesota Orchestra. Dir Osmo Vänskä. BIS SACD1616. (Amazon). Läst 8 januari 2013.
  • Mercadante, I Normanni a Parigi (Highlights). Philharmonia Orchestra, dir. Stuart Stradford. Opera Rara. ORR249. (Amazon). Läst 8 januari 2013.
  • Morgana i Händel, Alcina. The Gothenburg Opera Orchestra. Dir. Laurence Cummings. 2011. House of Opera CD86866.
  • Gluck, Iphigénie en Aulide. Glyndebourne 2002. House of Opera CD6422.
  • Mozart, La clemenza di Tito. London 2002. House of Opera CD7906.
  • Komponisten i Strauss, Richard, Ariadne auf Naxos. Med Nina Stemme. Genève, Orchestra de la Suisse Romande. Dir. Jeffrey Tate. 2007.House of Opera CD96432.
  • Olga i Tchaikovsky, Eugene Onegin. Med Solveig Kringlebotn. Metropolitan Opera. Dir. Vladimir Jurovskij. 2002. House of Opera CD11059.
  • Brangäne i Wagners Tristan und Isolde. Med Nina Stemme. Festspielhaus Baden Baden. London Philharmonic Orchestra. Dir. Jirí Belohlávek. 2007. House of Opera CD14167.
  • Dorabella i Mozarts Così fan tutte. Med Jonas Kaufmann. Chor und Orchester der Bayerischen Staatsoper. Dir. Peter Schneider. 2011. House of Opera CD93274.
  • Rosina i Barberaren i Sevilla. Metropolitan Opera. Dir. Maurizio Benini. 2005. House of Opera CD9799.
  • Dorabella i Mozarts Così fan tutte. Bayerischen Staatsoper, München. Dir. Peter Schneider. 2001. House of Opera CD24556.
  • Kompositören i Richard Strauss Ariadne på Naxos. Med Nina Stemme. Grand Théâtre de Genève. Dir. Jeffrey Tate. 2007. House of Opera CD10617.
  • Octavian i Richard Strauss Der Rosenkavalier. Cleveland Orchestra. Dir. Franz Welser-Möst. 2007. House of Opera CD10848.
  • Ariane i Dukas Ariane et Barbe-Bleue. Konsert Salle Playel, Paris. Choeurs de Radio France Orchestre philharmonique de Radio France. Dir. Jean Deroyer. 2011. CD88597.
  • Ariane i Dukas Ariane et Barbe-Bleue. Oper Frankfurt. Dir. Paolo Carignani. 2008. House of Opera CD6129.
  • Rosina i Rossini Barberaren i Sevilla. Chorus and Orchestra of welsh National Opera in North Wales Theatre, Llandudno. Dir. Carlo Rizzi. 1997. House of Opera CD9824.
  • Sesto i Mozarts La clemenza di Tito. Welsh National Opera on tour Empire Theatre, Liverpool. Dir. Sir Charles Mackerras. House of Opera CD23976.
  • Marguerite i Berlioz La Damnation de Faust. Orchestre de la Suisse romande. Dir. Patrick Davin. 2003. House of Opera CD4714.
  • Mozart, Così fan tutte. Glyndebourne. Dir. Andrew Davis. 1998. House of Opera CD483.
  • Donizetti, Elisabetta i Mary Stuart. Staatskapelle Berlin. Dir. Alain Altinoglu. Live Berliner Staatsoper 2007. House of Opera CD5981.
  • Humperdinck, Hänsel i Hänsel und Gretel. Med Miah Persson. Berliner Philharmoniker. Dir. Mark Elder. House of Opera CD6811.
  • Varvara i Janacek, Katja Kabanova. Metropolitan Opera. Dir. Charles Mackerras. 1999. House of Opera CD6894.
  • Titelrollen i Donizettis Rita. The Hallé Orchestra. Dir. Mark Elder. Opera Rara ORC50. Källa: Tidskriften Opera, nr. 3, 2014.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ "Nya hovsångare" Arkiverad 22 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., Kungliga Hovstaterna, Läst 12 juni 2018.
  2. ^ Norma Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgsoperan.
  3. ^ [a b] Katarina Karnéus får SvD:s Operapris. SvD 2018-10-23.
  4. ^ Operapriset Arkiverad 26 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine., tidskriftenopera.se. Läst 15 december 2014.
  5. ^ Medaljförläningar 6 juni 2015 Arkiverad 31 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine., kungahuset.se. Läst 6 juni 2015.
  6. ^ ”Pressinformation och pressinbjudan – Sten A Olssons Kulturstipendium 2016”. News Powered by Cision. https://news.cision.com/se/sten-a-olssons-stiftelse-for-forskning-och-kultur/r/pressinformation-och-pressinbjudan---sten-a-olssons-kulturstipendium-2016,c2124199. Läst 12 januari 2020. 
  7. ^ TT (12 juni 2018). ”Byström och Karnéus nya hovsångerskor”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/bystrom-och-karneus-nya-hovsangerskor. Läst 12 januari 2020. 

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Katarina_Karnéus&oldid=55000248”