Kathryn Kuhlman – Wikipedia
Kathryn Kuhlman | |
Richard Roberts och Kathryn Kuhlman i januari 1975. | |
Född | 9 maj 1907 Concordia, Missouri, USA |
---|---|
Död | 20 februari 1976 (68 år) Tulsa, Oklahoma, USA |
Nationalitet | Amerikan |
Yrke/uppdrag | Pentacostal och karismatisk predikant och evangelist |
Stil | Helande |
Influerade | Benny Hinn |
Religion | Kristendom |
Kathryn Kuhlman, född 9 maj 1907 i Concordia i Missouri i USA, död 20 februari 1976 i Tulsa i Oklahoma, var en evangelist med tonvikt på helande. Hennes möten besöktes av tusentals människor runt om i världen. Hon hade också under många år ett tv-program "Jag tror på under", och ett radioprogram som sändes varje vecka.
Kuhlman föddes i Concordia, Missouri. Hon blev pånyttfödd kristen vid fjorton års ålder vid en gudstjänst i metodistkyrkan. Efter första året på gymnasiet flyttade hon från Concordia och kom senare att börja predika i kyrkor i Idaho. 1933 flyttade hon till Colorado och började hålla möten i Denver. Där träffade hon den resande evangelisten Burroughs A. Waltrip, och de inledde ett förhållande. Waltrip skilde sig från sin dåvarande fru och gifte sig med Kuhlman 1938. Denna skandal innebar slutet för Kuhlmans verksamhet i Denver. Paret separerade 1944 och skilde sig 1948. Kuhlman gifte aldrig om sig.
Senare fortsatte hon sitt predikande i Pennsylvania där uppgifter om mirakulösa helanden vid Kuhlmans möten började florera, och hon började predika i radio och TV. Under 1960-talet började hon även verka i Kalifornien, där hon höll möten i Shrine Auditorium i Los Angeles. Kuhlman besökte Sverige 1969, då hon bland annat hade möten på Frölundaborgs isstadion, Göteborg, i Jönköping[1] och i Stockholm.[2] Hon dog av hjärtproblem 1976.
Kuhlman har gett ut flera böcker. Hennes stora framgångar har väckt både beundran och kritik. 1972 fick hon audiens hos påven Paulus VI i Rom som uppmuntrade henne i hennes tjänst. Benny Hinn uppger henne som inspiration. Andra har ifrågasatt hennes påstådda helanden.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Kuhlman, Kathryn (1969). Jag tror på underverk. (2. uppl. 1969). Stockholm: L. Pethrus förl. Libris 779362
- Kuhlman Kathryn, red (1973). Gud kan: vittnesbörd. D. 1. Stockholm: Den kristna bokringen. Libris 500984
- Kuhlman Kathryn, red (1975). Gud kan: vittnesbörd. D. 2. Stockholm: Den kristna bokringen. Libris 500982
- Kuhlman Kathryn, red (1976). Gud kan: vittnesbörd. D. 3. Stockholm: Den kristna bokringen. Libris 500983
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjuka i respirator på Kuhlman-mötet - Redan kl. 13 låstes portarna i Rosenlundshallen vid Miss Kathryn Kuhlmans frälsningsmöte på lördagen. I hallen fanns då ca 10000 personer, bland dem 300 sjuka i rullstolar och på bårar. Längst framme vid podiet satt två män i respirator.”. Svenska Dagbladet. 4 maj 1969. https://www.svd.se/arkiv/1969-05-04/12. Läst 30 januari 2018.
- ^ ”10 000 i Johanneshovshallen - Miss Kuhlman talade om Anden”. Svenska Dagbladet. 7 maj 1969. https://www.svd.se/arkiv/1969-05-07/9. Läst 30 januari 2018.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Kooiman Hosier, Helen (1976) Kathryn Kuhlman: En biografi om kvinnan som trodde på under, Gospel Media, 2007, ISBN 9789185853083
- Kathryn Kuhlman, MGM Ministries, läst 2015-04-29
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|