Chișinău – Wikipedia

Chișinău
Huvudstad
Flagga
Stadsvapen
Land Moldavien
region Chișinău
Koordinater 47°0′N 28°51′Ö / 47.000°N 28.850°Ö / 47.000; 28.850
Area 120 km²
 - storstadsområde 635 km²
Folkmängd 723 500 (2012)
Borgmästare Ion Ceban
Tidszon östeuropeisk tid (UTC+ 2)
Geonames 618426
Stadens läge i Moldavien.
Stadens läge i Moldavien.
Stadens läge i Moldavien.
Webbplats: http://www.chisinau.md

Chișinău ([kiʃiˈnəw]) är huvudstad och industriellt och kommersiellt centrum i Moldavien; det är också landets största stad med cirka 723 500 invånare (2012). Staden ligger i mitten av landet, vid floden Bîc. Ekonomiskt är staden den överlägset rikaste i Moldavien och ett av regionens huvudsakliga industriella centra och transportnav. Då staden är Moldaviens viktigaste, innehåller den ett brett urval utbildningsinstitutioner.

Betydelsen och ursprunget av stadens namn är inte fastställt. En teori är att det betyder ’den nya källan’, baserat på ett gammalt rumänskt ord för källa som uttalas ungefär som chișla och rumänskans ord för ny, nouă.[1]

Namnet har skrivits olika beroende på vilket alfabet som varit det gångbara i Moldavien vid olika tidpunkter i historien. Före 1800-talet kallades staden på rumänska för Chișineu. Fram till första världskrigets slut skrevs namnet med det ryska kyrilliska alfabetet. Efter kriget tillhörde staden Rumänien och då användes det rumänska latinska alfabetet. Efter andra världskriget var staden en del av Moldaviska socialistiska sovjetrepubliken och då användes det moldaviska kyrilliska alfabetet (Кишинэу). Efter självständigheten på 1990-talet används åter det rumänska latinska alfabetet.

Historiskt har staden i engelskan kallats för Kishinev, vilket är det ryska namnet (Кишинёв), som med svensk transkription blir Kisjinjov.

Geografi och klimat

[redigera | redigera wikitext]

Staden ligger vid floden Bîc, en biflod till Dnestr, i centrala Moldavien. Chișinău har en yta på 120 km²; hela kommunen har en yta på 635 km². Staden är uppdelad i fem administrativa distrikt.

Chișinău har inlandsklimat, som karaktäriseras av varma torra somrar och kalla blåsiga vintrar. Vintertemperaturer ligger ofta under noll, även om de sällan är under tio grader Celsius.[källa behövs] Under sommaren är medeltemperaturen ungefär 25 grader, men ibland nås temperaturer upp till 35–40 grader i centrala staden. Även om medelnederbörd och medelluftfuktighet under sommaren normalt är låg, förekommer häftiga stormar då och då. Under vår och höst varierar temperaturer mellan 18 och 22 grader, och det tenderar att under de här perioderna regna mer än under sommaren.[källa behövs]

Uppmätta normala temperaturer och normalnederbörd i Chișinău:[2]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 0,9 2,6 8,1 15,6 21,9 25,2 27,5 27,2 21,5 15,2 7,4 2,2
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −4,3 −3,6 0,2 6,0 11,6 15,2 17,3 16,9 12,0 6,8 1,5 −3,0
 Nederbörd 36 31 34 40 48 66 64 56 51 37 38 41

Staden grundades 1436 som en klosterstad. Staden var en del av det medeltida provinsen Moldavien, som började falla under Osmanska rikets beskydd under 1500-talet. I början av 1800-talet hade staden enbart 7 000 invånare. 1812 ockuperades den av Ryssland, som gjorde den till Bessarabiens centralort. Dess befolkning växte snabbt till 92 000 år 1862 och 125 787 år 1900.

Staden spelade en viktig roll i rysk-turkiska kriget från 1877 till 1878, som centrum för Rysslands invasion.

Under den sena delen av 1800-talet, speciellt på grund av ökande antisemitiska strömningar i Ryssland och Polen och på grund av bättre ekonomiska förutsättningar, valde många judar att bosätta sig i Chișinău, så år 1900 var 43 procent av befolkningen judar.

Chișinăus judar drabbades av två pogromer, från 6 till 7 april 1903 och från 19 till 20 oktober 1905 – två anledningar till att många östeuropeiska judar flyttade till Västeuropa och USA några år senare.

Rumänien höll staden mellan 1918 och 1940, då den togs av Sovjetunionen.

Chișinău är Moldaviens mest välutvecklade och industrialiserade stad, och dess huvudsakliga industriella centrum och dess servicecentrum.

Det finns tre bussterminaler, en internationell flygplats (Chișinăus internationella flygplats) och en internationell järnvägsterminal i staden. Förutom detta finns ett privat taxi- och minibussystem.

I staden finns ett universitet och sex andra högskolor, samt Moldaviens vetenskapliga akademi. Sedan Sovjetunionens fall har staden erhållit en betydligt högre levnadsstandard än i de flesta glesbebyggda områdena.

Total folkmängd var enligt 2004 års folkräkning 707 700.

Folkräkningen delar upp stadens invånare i följande etniska grupper: 68,4 % moldavier, 13,7 % ryssar, 8,4 % ukrainare, 4,4 % rumäner, 1,2 % bulgarer, 0,9 % gagauzer och 2,9 % övriga etniciteter.[3]

Enligt en artikel i Moldova Azi den 19 maj 2005 förklarade en grupp internationella folkräkningsexperter att det fanns ett par problem med folkräkningen:

  1. Folkräkningen inkluderar några moldavier som bott utomlands i över ett år vid folkräkningen.
  2. Precisionen kring nationalitet/etnicitet och språk ifrågasattes. Vissa räknare uppmuntrade tydligen svarande att uppge sig själv som ”moldavier” istället för ”rumän”, och även inom familjer finns förvirring kring dessa begrepp.

Då detta tagits i åtanke, rekommenderade gruppen att Moldaviens statistikbyrå borde göra en utvärderingsstudie av folkräkningen.[4]

Chișinău har följande vänorter:[5]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]