Kolsva landskommun var en tidigare kommun i Västmanlands län .
Den 1 januari 1939 (enligt beslut den 26 augusti 1938) sammanslogs de två kommunerna Bro och Malma för att bilda Bro och Malma landskommun . De två jordregistersocknarna Bro och Malma slogs genom samma beslut och från samma datum ihop för att bilda Bro och Malma socken .[ 1]
Den 1 januari 1943 (enligt beslut den 28 augusti 1942) slogs församlingarna Bro och Malma ihop för att bilda Bro-Malma församling , och kommunen fick då namnet Bro-Malma landskommun och jordregistersocknen fick namnet Bro-Malma socken .[ 2]
Enligt beslut 20 oktober 1950 fick församlingen, kommunen och jordregistersocknen namnet Kolsva .[ 3]
Kommunreformen den 1 januari 1952 påverkade inte kommunen. 1 januari 1971 upphörde kommunen och uppgick i Köpings kommun .[ 4]
Kommunkoden 1952-1970 var 1903.
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen först de två församlingarna Bro och Malma . 1 januari 1943 slogs dessa två ihop för att bilda Bro-Malma församling , som från 20 oktober 1950 kallades för Kolsva församling .
Kolsva landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 138,19 km² , varav 132,22 km² land.[ 3]
I landskommunen fanns tätorten Kolsva , som hade 3 241 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 74,8 procent.[ 5]
Kohlswa Jernverks AB . Vid folkräkningen den 31 december 1950 var kommunens befolknings huvudnäring uppdelad på följande sätt:[ 6]
Av den förvärvsarbetande befolkningen hade 50,6 procent jobb inom metallindustrin .[ 6]
Valår V S ÖVR C FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1938 3 16 4 2 25 1942 3 17 4 1 25 1946 4 16 3 1 1 25 1950 1 19 3 1 1 25 83,4 1954 2 17 2 2 2 25 83,8 1958 2 17 3 1 2 25 85,5 1962 2 18 3 1 1 25 86,2 1966 2 17 3 2 1 25 89,2 Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1942. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine . ^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1947. sid. 78. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf . Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine . ^ [a b ] (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 95. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ (PDF ) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd. . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1961-10-31. sid. 23. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf . Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine . ^ [a b ] (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter . Stockholm: Statistiska centralbyrån . 1954-10-08. sid. 150-151. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf . Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .