Kommunal mellanskola – Wikipedia

Kommunala Mellanskolan i Åstorp på ett vykort.
Kommunala Mellanskolan och Tomegatan i Tomelilla på ett vykort från omkring år 1920.

En kommunal mellanskola var en frivillig kommunal skolform i Sverige åren 1909-1952[1][2] som motsvarade de statliga realskolorna genom att de ledde till realexamen och fungerade som ett stadium mellan folkskola och gymnasium.

Skolformen var en fortsättning på folkskolan. Mellanskolan omfattade fyra års studier och ledde till kunskaper motsvarande realexamen som sedan de flesta mellanskolor också hade dimissionsrätt att ge. En kommunal mellanskola skulle för att beviljas statsbidrag ha minst 32 elever och minst fyra ordinarie ämneslärare.[3]

Många av dem omvandlades från 1944 till statliga samrealskolor och 1 juli 1952 omvandlades de kvarvarande till kommunala realskolor.[4]