Konung Gustaf III (1777) – Wikipedia

HM Linjeskepp Konung Gustaf III
Konung Gustaf III till havs. Etsning av Jacob Hägg.
Allmänt
Typklass/Konstruktion	Linjeskepp
Namne	Gustaf III av Sverige
Historik
Byggnadsvarv	Karlskrona Örlogsvarv
Sjösatt	1777
Utrangerad	1825
Tekniska data
Längd	51,67 meter
Bredd	13,46 meter
Djupgående	6,24 meter
Bestyckning	70 kanoner

Konung Gustaf III, officiellt HM Linjeskepp Konung Gustaf III^[a], var ett linjeskepp i svenska flottan. Bestyckningen utgjordes av 70 kanoner av olika storlekar på två batteridäck. Konung Gustaf III byggdes på Karlskrona örlogsvarv efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman och sjösattes 1777.

Under Gustav III:s ryska krig 1789-1790 var hon chefsfartyg för linjeflottan under befäl av Hertig Karl av Södermanland i hans position som storamiral, och deltog i slagen vid Hogland 1788, Ölands södra udde 1789 och Viborg 1790. Fartyget ingick även i den svensk-brittiska eskader som opererade i Finska viken under Finska kriget 1808-09, varefter hon användes som blockskepp i Karlskrona. Åren 1812-1814 togs hon åter i linjetjänst men utrangerades slutgiltigt 1825 och höggs därefter upp.

• 1788-1790 - Eric af Klint.^[1]

• 
  Modell som visar hur skrovet såg ut på Konung Gustaf III.
• 
  Konung Gustaf III:s akterspegelornament på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
• 
  Ankare som tillhört skeppet Konung Gustaf III, utanför Marinmuseum i Karlskrona.
• 
  Konung Gustaf III avger nattsignalen Klart till vändning under Gustav III:s ryska krig. Akvarell av Johan Petter Cumelin.
• 
  Konung Gustaf III av Jacob Hägg.

• Lista över svenska seglande örlogsfartyg
• Lista över svenska vrak

• Harris, Daniel G. (1998). Fredrik Henrik af Chapman : den förste skeppsbyggnadsarkitekten och hans verk. Stockholm: Literatim. ISBN 91-973075-0-5 
• Unger, Gunnar (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden 1680–1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag