Konvergens (matematik) – Wikipedia
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Konvergens är inom matematik en egenskap hos vissa följder, det vill säga sekvenser av objekt . Dessa är konvergenta om de närmar sig ett fixt objekt .
Med att en summa är konvergent menas att följden av dess partialsummor är konvergent.
Formellt är en följd i ett metriskt rum X konvergent om det finns ett element x i rummet X sådant att
För varje så finns så att om så gäller
- .
I ett allmänt topologiskt rum X sägs följden konvergera mot x, om det för varje omgivning U till x gäller att endast innehåller ändligt många element från följden ovan.
Motsatsen är att följden är divergent.
I ett fullständigt metriskt rum är alla Cauchy-följder konvergenta. Stolz–Cesàros sats kan användas för att avgöra om en serie är konvergent.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]- I R är talföljden 1, 1/2, 1/4, 1/8, ... konvergent, och den konvergerar mot 0. Talföljden 1, 1+1/2, 1+1/2+1/4, ... konvergerar även den, i detta fallet mot 2.
- I rummet av alla reella tal större än (eller lika med) 0, konvergerar följden 1, 1/2, 1/3, 1/4, ... mot 0. Däremot är följden 1, 1+1/2, 1+1/2+1/3, ..., den harmoniska serien, divergent och växer mot oändligheten.
Funktionsföljder
[redigera | redigera wikitext]Man kan också betrakta konvergens av en följd av funktioner definierade på något intervall, , av de reella talen eller allmänt en godtycklig mängd. Man säger att konvergerar punktvis till om för alla i .
|