Korsholm – Wikipedia

	Korsholm
	Mustasaari (finska)
	Kommun
	Vapen
	Vapen
Land	Finland
Landskap	Österbotten
Admin. centrum	Smedsby
Area	3 178,61 km² (2016-01-01)
- land	848,83 km²
- vatten	2 329,78 km²
Folkmängd	19 536 (2021-12-31)
- män	9 765 (2020-12-31)
- kvinnor	9 688 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	23,02 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Rurik Ahlberg
- Kommunfullm.; ordf.	Christoffer Ingo
- Kommunstyr.; ordf.	Carola Lithen
Kommunkod	499
Geonames	651301
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 28,7 %; 68,7 %; 2,6 %
Admin. data
- Landskapsförb.	Österbotten
- Regioncentrum	Vasa
- Magistrat	Vasa
- Skattebyrå	Vasa
- Sjukvårdsdistrikt	Vasa
- Försäkringskrets	Västra Finland
- Nödcentral	Österbotten
- Räddningsverk	Österbotten
- EU-målområde	övergångsperiod
Läge	63°07′00″N 21°43′00″Ö / 63.11667°N 21.71667°Ö;
	Korsholms kommuns läge Korsholms kommuns läge
	Webbplats: korsholm.fi

För andra betydelser, se Korsholm (olika betydelser)

Korsholm (uttalas [korsˈholm]; finska: Mustasaari) är en kommun i Österbotten. Korsholm har &&&&&&&&&&019536.&&&&&019 536 invånare och en yta på &&&&&&&&&&&03178.6100003 178,61 km². Centralort i Korsholm är Smedsby. Den vidsträckta skärgården gör att strandlinjen är mycket lång – ungefär 1 600 km. Skärgården är sedan år 2006 till stora delar ett världsarv tillsammans med Höga kusten i Sverige.

Korsholm är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk (68,7 %) och finska som minoritetsspråk (28,7 %).

Korsholm är grannkommun till staden Vasa samt kommunerna Laihela, Malax och Vörå. Finlands längsta bro, Replotbron, finns i Korsholm.

Etymologi

Det första kända skriftliga omnämnandet av namnet Korsholm är från 1384, då i formen Crysseborgh. År 1388 skrevs det Krytzeborgh. Den tyska namnformen har tolkats som ett tecken på att det slott som namnet åsyftar anlades av Albrekt av Mecklenburg. Från och med 1393 användes den försvenskade formen Korsholm.^[4]

Korsholms finska namn, Mustasaari ("Svartholmen"), var namnet på den socken och den handelsplats där Korsholms slott anlades. I försvenskad form blev det Mustesar, Mustesår, Mussar etc. När Vasa stad grundades i socknen 1606 kallades den Mussar stad innan namnet Vasa togs i bruk 1611.^[5]

Korsholm användes som namn för häradet, fögderiet, länet, slottet och kungsgården, namnet Mustasaari för socknen. 23 april 1927 togs Korsholm i bruk som kommunens svenska namn, men på finska heter den fortfarande Mustasaari.^[4]^[6] Namnet uttalas med trycket på andra stavelsen, som det rikssvenska stadsnamnet Laholm.

Historia

Mustasaari socken nämns första gången 1348 i ett brev om handelsfrihet utfärdat av kung Magnus Eriksson.^[7]

”	Wij Magnus, med Gudz Nådom Konung Sverigis, Norgis och Schonis, kongorom allom mannom at Uij thenna brefv[is] arom allom, som boo i Nerpis Sochn, Messtasaari Sochn och Pedersöre Sochn, gifvom och unnom af våre särdeles nåd, at the måge låfliga, utan huar mans genmäle och hindran, sällia och kiöpa huar androm sin emellan alla ätande vahror, såsom råg, smör och annor slijkt, som the skola till sina kost hafua...	„
– Magnus Eriksson, Hausen, Medeltidsurkunder I. 544, pag. 212

I Mustasaari socken anlades i slutet av 1300-talet Korsholms slott som en utpost för försvaret av det svenska rikets territorium mot nordost. Korsholm blev administrativt centrum för Korsholms län, som fram till 1441 omfattade landområden på ömse sidor om Kvarken och Bottenviken. I Eriks av Pommern skattebok från 1413 upptogs under rubriken Korsholm socknarna Mustasaari, Kyro och Kemi i nuvarande Finland samt Torneå, Luleå, Piteå, Skellefteå, Lövånger, Bygdeå och Umeå i nuvarande Sverige.^[8]

Den 2 oktober år 1606 grundades staden Vasa i socknens kyrkby, till en början med namnet Mussar stad, för att året 1611 döpas om efter den kungliga ätten Vasa.

Sin nuvarande storlek fick kommunen 1973 då fem mindre kommuner – Korsholm, Kvevlax, Replot, Björköby och Solf – slogs ihop till en stor under namnet Korsholm. Samtidigt blev Sundom by, som tidigare varit en del av Solf kommun, en del av Vasa stad. Kommunens vapen, med fem gyllene band som flätas ihop, symboliserar kommunsammanslagningen.

Geografi

Norra gloppet är en fjärd i Korsholm.

Tätorter

Vid Statistikcentralens tätortavgränsning den 31 december 2019 låg 13 tätorter helt eller delvis inom Korsholms kommuns område och tätortsgraden i kommunen var 80,7 %.^[9]^[10]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Vasa centraltätort	&&&&&&&&&&&08219.&&&&&08 219
2	Kvevlax	&&&&&&&&&&&01763.&&&&&01 763
3	Sundom-Solf	&&&&&&&&&&&01512.&&&&&01 512
4	Helsingby	&&&&&&&&&&&&0876.&&&&&0876
5	Replot	&&&&&&&&&&&&0726.&&&&&0726
6	Norra Vallgrund - Södra Vallgrund	&&&&&&&&&&&&0524.&&&&&0524
7	Tölby	&&&&&&&&&&&&0498.&&&&&0498
8	Petsmo	&&&&&&&&&&&&0461.&&&&&0461
9	Koskö	&&&&&&&&&&&&0319.&&&&&0319
10	Björköby	&&&&&&&&&&&&0282.&&&&&0282
11	Veikkars	&&&&&&&&&&&&0215.&&&&&0215
12	Kuni	&&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206
13	Merikaarto^[11]	&&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026

Byar och ortnamn i Korsholm

I kommundelen Replot, som tidigare var en egen kommun, finns byarna och bosättningsområdena Brändövik, Bulleråsen (hamn), Dommelskat (färjehamn), Klobbskat (fiskehamn), Svedjehamn (hamn), Norra Vallgrund, Panike (fi. Panikivi), Sommarö sund, Söderudden, Björköby, Södra Vallgrund och Vistarna. Här finns också öarna Klobbhällan, Korsören, Norrskären (med fyr), Replotlandet, Ritgrund (fyr och lotsplats), Storkallan, Vallgrundslandet, halvön Bredskär samt fjärden Revöfjärden.

I kommundelen Kvevlax, som var egen kommun fram till 1973, finns byarna och bydelarna Koskö, Kuni, Lappsund, Vassor (där riksväg 8 passerar Vassorfjärden) samt Väster- och Österhankmo. Här finns också öarna Harapois, Hylpet, Keskar, Köklot och Värlax. Östra gloppet är en fjärd i Kvevlax och Vörå.

Veikars är en av de så kallade älvbyarna i Korsholms kommun. Med älvbyarna menas de byar i Korsholms kommun som ligger längs Kyro älv: Anixor, Martois, Miekka, Staversby, Veikars och Voitby. Byn fungerar i viss mån som älvbyarnas centrum med sin lågstadieskola, sitt planområde och idrottsplanen. I Veikars finns även en sommarteater, Korsholms Teater.

I resten av kommunen finns byarna och bosättningsområdena Alskat, Anixor, Barkarmo, Björköby (på ön Björkö), Böle, Helsingby, Iskmo, Karkmo (fi. Karkkimala), Karperö, Kråklund, Majorna, Martois, Miekka, Mobacken, Munsmo, Mälsor, Norra Jungsund med bydelen Kalvholm^[12], Petsmo, Rimal (fi. Riimala), Singsby, Smedsby, Solf, Staversby, Toby, Tölby, Vallvik, Veikars (fi. Veikkaala), Vikby, Vistan, Voitby (fi. Voitila), Västersolf och Östersolf. Här finns också öarna Gustavsborg, Lappörarna, Slåttskäret, halvön Skalören, fjärdarna Norra gloppet, Södra gloppet, sundet Valsörsgloppet, vattendraget Toby å (fi. Laihianjoki) och slätten Söderfjärden. Halvön Bodön gränsar mot Vörå. Kyro älvs (fi. Kyrönjoki) fall i Voitby är en av de större forsarna i Österbotten.

Politik

Korsholms kommunfullmäktige har 43 platser, varav 34 innehas av Svenska folkpartiet under perioden 2021–2025. Det näst största partiet är egentligen en förening; MSK eller Mustasaaren suomenkielisten kunnallisjärjestö r.f. (översatt: De finskspråkigas kommunorganisation i Korsholm) som kom till 1960 för att säkra den finskspråkiga minoritetens intressebevakning i kommunen. Föreningen har fem platser i fullmäktige. Sannfinländarna har två platser och Socialdemokraterna och Kristdemokraterna har en plats vardera.

Mandatfördelning i Korsholms kommun, valen 1976–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

3

2

27

1

3

2

27

35

78,8

1980

2

1

28

1

2

28

35

76,7

1984

2

28

1

2

28

35

77,6

1988

2

3

33

2

1

2

3

33

2

43

75,8

1992

2

4

1

4

31

1

2

4

31

43

75,4

1996

1

2

1

4

33

1

2

4

33

43

71,1

2000

1

2

4

33

1

2

4

33

2

43

64,3

2004

1

2

4

34

1

2

4

34

43

67,2

31

12

2008

1

3

4

32

1

2

3

4

32

2

43

69,7

33

10

2012

3

4

1

33

2

3

4

33

2

43

67,3

27

16

2017

2

4

1

35

1

2

4

35

43

70,9

26

17

2021

1

5

2

34

1

5

2

34

43

64,2

26

17

Kolumnen övriga representerar:
- För valet 2021 MSK Mustasaaren suomenkielisten kunnallisjärjestö ry yhteislista (5).

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Ekonomi och infrastruktur

Utbildning

I det geografiskt utsträckta Korsholm finns det tolv svenskspråkiga lågstadieskolor, medan det finns två finskspråkiga lågstadier. Från och med hösten 2019 är antalet svenskspråkiga lågstadier åtta då Kvevlax lärcenter bildas av skolorna i Hankmo, Kuni-Vassor, Kvevlax, Petsmo och Veikars. I Korsholm finns det ett svenskspråkigt högstadium, Korsholms högstadium, och ett finskspråkigt högstadium, Mustasaaren keskuskoulu. Korsholm har ett gymnasium, det svenskspråkiga Korsholms gymnasium. De finskspråkiga gymnasieeleverna åker oftast in till Vasa för sin utbildning på andra stadiet.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Korsholms kommun 1975–2020^[13]

År			Folkmängd
1975			12 431
1980			13 693
1985			15 179
1990			16 123
1995			16 307
2000			16 614
2005			17 369
2010			18 637
2015			19 302
2020			19 453
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Kyrklig organisation

De svenskspråkiga medlemmarna av den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är i Korsholms kommun uppdelade på fyra församlingar vilka i stort sett motsvarar de kommuner som fanns före sammanslagningen 1973: Korsholms svenska församling, Kvevlax, Replot och Solf. De bildar tillsammans Korsholms kyrkliga samfällighet. De finskspråkiga medlemmarna hör till Korsholms finska församling (Mustasaaren suomalainen seurakunta) som omfattar hela nuvarande Korsholms kommun.^[14]

Kultur

Korsholms vuxeninstitut verkar inom den fria bildningen och erbjuder utbildning i form av föreläsningar och kurser.

Musikfestspelen Korsholm är en årlig finländsk kammarmusikfestival i Vasa och Korsholm.

Musikinstitutet i Korsholm ger undervisning i musik och dans. Dessutom finns ett flertal fria musikskolor i kommunen.

Revyer ordnas vintertid och sommartid spelas sommarteater på olika platser i kommunen, bland annat i Replot.

Solf hade under många år Junsele i Västernorrland som musikalisk vänort, då musikledarna Bjarne Berg (Solf) och Erik Nordien (Junsele) arbetade för ett ökat kulturutbyte.

Skådespelerskan Stina Ekblad kommer från Solf i Korsholms kommun.

Idrott

Korsholm har ett ishockeylag som heter KoMu HT och ett fotbollslag som heter FC Korsholm. I Korsholm finns även andra fotbollslag, bl.a. FC KoMu, Vasa IFK, FC Kuffen, IF Hoppet och I-JBK.