Kyösti Kallio – Wikipedia
Kyösti Kallio | |
Tid i befattningen 1 mars 1937–27 november 1940 | |
Statsminister | Lista |
---|---|
Företrädare | Pehr Evind Svinhufvud |
Efterträdare | Risto Ryti |
Tid i befattningen 7 oktober 1936–15 februari 1937 | |
President | Pehr Evind Svinhufvud |
Företrädare | Toivo Mikael Kivimäki |
Efterträdare | Aimo Cajander |
Tid i befattningen 16 augusti 1929–4 juli 1930 | |
President | Lauri Kristian Relander |
Företrädare | Oskari Mantere |
Efterträdare | Pehr Evind Svinhufvud |
Tid i befattningen 31 december 1925–13 december 1926 | |
President | Lauri Kristian Relander |
Företrädare | Antti Tulenheimo |
Efterträdare | Väinö Tanner |
Tid i befattningen 14 november 1922–18 januari 1924 | |
President | Kaarlo Juho Ståhlberg |
Företrädare | Aimo Cajander |
Efterträdare | Aimo Cajander |
Född | 10 april 1873 Ylivieska, Finland |
Död | 19 december 1940 (67 år) Helsingfors, Finland |
Politiskt parti | Agrarförbundet |
Yrke | Bonde, bankman |
Maka | Kaisa Nivala |
Barn | Lista Vieno, Veikko, Kerttu, Kalervo, Kaino och Katri |
Namnteckning |
Kyösti Kallio, ursprungligen Gustaf Kalliokangas, född 10 april 1873 i Ylivieska, död 19 december 1940 på Helsingfors järnvägsstation, var Finlands president 1937–1940.
Kallio började sin bana som jordbrukare och kommunalman i Nivala socken i Österbotten och deltog som representant för bondeståndet i ståndslantdagarna 1904/05 och 1905/06. Sedan enkammarsystemet införts, valdes han till representant för det nybildade Agrarpartiet, vars ledande personlighet han sedan blev. Kallio var den ende som invaldes i samtliga lant- och riksdagar under enkammarsystemets tid, och utövade som riksdagsman stort inflytande, bland annat fick lagen om tvångsinlösen av enskild jord åt obesuttna namnet "lex Kallio" efter honom. Han var riksdagens talman 1920, 1924, 1927, 1929 och 1930. Som agrarernas representant satt han i den så kallade självständighetssenaten under finska inbördeskriget 1918 och därefter i sju olika regeringar. År 1927 kallades Kallio till medlem av Finlands banks direktion.[1] Han var lantbruksminister 1919–1920 och 1921–1922 (i regeringarna Castrén, Vennola I och Vennola II), kommunikationsminister 1925 (i regeringen Tulenheimo) samt statsminister 1922–1924, 1925–1926, 1929–1930 och 1936–1937.
Kyösti Kallio valdes 1937 till Finlands president. Under hans presidenttid utbröt vinterkriget, då Sovjetunionen invaderade Finland 1939. Det var med olust han såg till att Finland skrev på fredsavtalet med Sovjetunionen som kostade landet Karelen. Under hösten 1940 hade han drabbats av ett slaganfall men lät statsminister Ryti och överbefälhavaren Mannerheim inleda ett samarbete med Tyskland som så småningom ledde till fortsättningskriget.
Kallio avgick i förtid den 27 november 1940 men han drabbades av ett nytt slaganfall mitt under avskedsceremonin på Helsingfors järnvägsstation. Överbefälhavaren Mannerheim hjälpte honom in i en järnvägsvagn där han avled i adjutanten överste Paasonens armar.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Frihetskorsets 1. klass, 1918[2]
- Frihetskorset (Estland), 14 maj 1920[3]
- Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden, 28 december 1920[4]
- Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden, 23 december 1924[5]
- Frihetskorset (Estland), 29 april 1925[6]
- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 21 augusti 1925[7]
- Tre Stjärnors orden, första klass, 15 maj 1926[8]
- Storkorset av isländska falkorden, 22 oktober 1930[9]
- 1:a graden av Örnkorsets orden, 22 januari 1932[10]
- Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros’ orden, 1 mars 1937[11]
- Storkors av Södra korsets orden, 3 maj 1938[12]
- Kungliga Serafimerorden, 15 juni 1938[13]
- Vita stjärnans orden, kedjegrad, 26 oktober 1938[14]
- Storkors av Hederslegionen, 1939[15]
- Frihetskorsets storkors, 6 juli 1940[16]
- Storkors av Polonia Restituta[17]
- Kungariket Ungerns förtjänstorden[17]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1007
- ^ läs online, svr100.fi , läst: 4 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, president.ee , läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 30, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 489, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, president.ee , läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ s. 156, läs online, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Valdības Vēstnesis, 260, 17 november 1926 .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.forseti.is , läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, president.ee , läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 488, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 111, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1940, Almqvist & Wiksell, 1940.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, president.ee , läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Kahden presidenttikauden kunnia / Två presidentperioders heder : Mauno Koivistos ordnar och utmärkelsetecken, 2018, s. 19, ISBN 978-951-53-3708-5, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tom C. Bergroth, Vapaudenristin ritarikunta: Isänmaan puolesta, andra utgåvan, WSOY, 2014, s. 320, ISBN 978-951-0-40498-0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 629, läst: 19 juni 2022.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Kyösti Kallio.
- ”Kallio, Kyösti”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4135-1416928956741
|
|
|
|