Ancien régime – Wikipedia

L'ancien régime (franska: det gamla styret) betecknar det franska politiska och sociala samhällssystem i Kungariket Frankrike, som utvecklades från slutet av medeltiden och som försvann i och med revolutionen 1789.^[1]

Begreppet utnyttjas även i vidare allmän betydelse för att beteckna ett förgånget tillstånd, forna tiders anda.^[1]

Bakgrund

Ancien régime byggde på tre pelare: kungamakten, kyrkan och aristokratin. Dess samhälle var indelat i stånd: överst var kyrkan, därefter var aristokratin, och lägst var övriga befolkningen. I mycket präglades ancien régime av feodalism och av principen om kungadömet av Guds nåde. Under ancien régime centraliserades statsmakten och adeln fick nya funktioner. Parlament upprättades i syfte att underlätta för monarken att administrera territorierna. Ancien régime kännetecknades av svårartade religiösa konflikter, som hugenottkrigen samt reformationen och motreformationen, och bördsadelns (noblesse d'épée eller noblesse ancienne) kamp för att bibehålla sin makt mot noblesse de robe, samt fronden.

Termen myntades under upplysningstiden av revolutionärer och hade då en pejorativ klang; för dem som delar dessas ideologi har uttrycket samma innebörd. Sedermera accepterades uttrycket även av de konservativa och reaktionära personer som försvarade detta samhällsskick, och fick för dessa en nostalgisk innebörd. Med ancien régime avses som regel själva tidsperioden, och ordet saknar då värdeladdning.

Kungliga residens i Frankrike

Se även

Referenser

^ [a b] Ancien régime i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

Externa länkar

[NFB:_Ancien_régime-1] [a b] Ancien régime i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

[1]