Lämlar – Wikipedia

Lämlar
Fjällämmel (Lemmus lemmus)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningGnagare
Rodentia
ÖverfamiljMusliknande gnagare
Myomorpha
FamiljCricetidae
UnderfamiljSorkar
Arvicolinae
TribusLämlar
Lemmini
Vetenskapligt namn
§ Lemmini
Släkten
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Lämlar (Lemmini) är en släktgrupp i underfamiljen sorkar (Arvicolinae). Gruppen bildas av släktena äkta lämlar (Lemmus), myrlämlar (Synaptomys) och skogslämmeln (Myopus schisticolor). Beroende på auktoritet ingår fyra till åtta arter i släktgruppen.

Arterna är små till medelstora och har en kort svans. Morfologiska skillnader till andra sorkar utgörs huvudsakligen i tändernas konstruktion.[1]

Utbredningsområdet sträcker sig främst över norra delen av den holarktiska regionen. Med undantag av en enda art, Synaptomys cooperi, som förekommer i den tempererade zonen, lever alla lämlar i Arktis. Arterna vistas främst i våta habitat som fuktig tundra och skogar, träskmarker och myrområden. Under vintern lever individerna aktiva under snötäcket, de håller ingen vinterdvala.

Biologiska och molekylärgenetiska undersökningar visade att Lemmini utgör ett monofyletiskt taxon som antagligen skilde sig tidigt från andra sorkar.[1][2] Idag delas släktgruppen oftast i tre släkten:

Den inre systematiken är inte helt utredd. Kanske är myrlämlar en parafyletisk grupp.[2]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 2 mars 2010.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • S. Aulagnier, P. Haffner, A. J. Mitchell-Jones, F. Moutou, J. Zima: Die Säugetiere Europas, Nordafrikas und Vorderasiens – Der Bestimmungsführer. Haupt Verlag; Bern, Stuttgart, Wien, 2009: S. 192–193. ISBN 978-3-258-07506-8
  • Wilson, D. E. und D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005 ISBN 0-8018-8221-4
  1. ^ [a b] J. Chaline und J.-D. Graf: Phylogeny of the Arvicolidae (Rodentia): Biochemical and Paleontological Evidence. Journal of Mammalogy 69, häfte 1, 1988: s. 22-33
  2. ^ [a b] E. Buzan, B. Krystufek, B. Hänfling und W. F. Hutchinson: Mitochondrial phylogeny of Arvicolinae using comprehensive taxonomic sampling yields new insights. Biological Journal of the Linnean Society 94, 2008: s. 825–835.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]