Lärarnas riksförbund – Wikipedia

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Lärarnas Riksförbund
Historia
Grundat	1884/1913
Upplöst	31 december 2022
Land	Sverige
Huvudkontor	Stockholm
Antal medlemmar	Cirka 90 000
Huvudorganisation	Saco
Övrigt
Webbplats	lr.se
Förbundstidning	Skolvärlden

Lärarnas Riksförbund (LR) var ett svenskt fackförbund för legitimerade lärare och studie- och yrkesvägledare i lärar- eller studie- och yrkesvägledareutbildning inom grundskolan, gymnasiet, högskolan samt vuxenutbildningen. Även den som studerade för att bli lärare kunde bli medlem. Förbundet hade drygt 90 000 medlemmar och ingick i akademikerorganisationen Saco samt i Offentliganställdas förhandlingsråd. Förbundet uppgick den 1 januari 2023 i Sveriges Lärare.

För anslutning krävdes akademisk lärarexamen med minst fyra års utbildning samt lärarlegitimation. Förbundet var ett utpräglat yrkesförbund och inte ett branschförbund och företrädde de professionella lärarna och vägledarna i grundskola och gymnasieskola samt i vuxenutbildningen. Förbundet organiserade inte skolledare.

Sedan kongressen 2008 arbetade Lärarnas Riksförbund för ett ökat statligt ansvar för skolan i Sverige.

Lärarnas Riksförbund hade sitt ursprung i Svenska lärarsällskapet, som bildades 1884. Sällskapet skulle vara "ett föreningsband mellan lärare vid de allmänna läroverken" och verka för undervisningens, läroverkens och lärarnas bästa. År 1913 ombildades lärarsällskapet till Läroverkslärarnas riksförbund, vilket namnändrades 1964 till Lärarnas Riksförbund.

År 1989 tog Lärarnas Riksförbund ut sina medlemmar i strejk för att protestera mot förslaget om kommunaliseringen av skolan i Sverige. Sedan förbundets kongress 2008 drev Lärarnas Riksförbund frågan om ett ökat statligt ansvarstagande för skolan med sikte på ett förändrat huvudmannaskap.

År 1992 beslutade kongressen att förbundet skulle arbeta för införandet av en legitimation för lärare. 2011 beslutade riksdagen att en statligt utfärdad sådan skulle införas.^[1]

Den 31 december 2022 upphörde Lärarnas Riksförbund för att 1 januari 2023 tillsammans med Lärarförbundet bilda det nya förbundet Sveriges Lärare.

Lärarnas Riksförbund var en av arrangörerna av mötesplatsen Skolforum för lärare, skolledare och andra inom skolvärlden, tillsammans med Lärarförbundet, Föreningen svenska läromedel, Sveriges skolledarförbund och Stockholmsmässan.

Sedan 2008 anordnade Lärarnas Riksförbund årligen Skolans dag.

Lärarnas Riksförbund gav ut tidningen Skolvärlden.

LR stud var Lärarnas Riksförbunds studerandeförening. Med närmare 20 000 medlemmar utgjorde LR stud cirka en femtedel av Saco studentråd och hade en adjungerad representant i Lärarnas Riksförbunds förbundsstyrelse.

• 1884-1887: Ragnar Törnebladh
• 1887-1890: C. A. Lundberg. Carl von Friesen valdes men avsade sig ordförandeskapet direkt efter valet
• 1890-1893: G. F. Giljam
• 1893-1896: Carl von Freisen
• 1896-1903: G. Sjöberg
• 1903-1912: E. Schwartz
• 1912-1913: Knut Bohlin

• 1913-1918: Knut Bohlin
• 1918-1921: Gustav Malme
• 1921-1927: Nils Jaq Anjou
• 1927-1930: G. A. Lené
• 1930-1939: Hugo Grimlund
• 1939-1942: Sven Norrbom
• 1942-1945: Torsten Wetterblad
• 1945-1948: Ernst Söderlund
• 1948-1952: Gustav Lidberg
• 1952-1953: Erik Nordell
• 1953-1954: Thorbjörn Eliasson
• 1954-1956: Sigvard Magnusson
• 1956-1962: Sven J:son Lundquist
• 1962-1968: Olle Anderberg
• 1968-1974: Per Olof Anveden
• 1974-1980: Göran Karlin
• 1980-1994: Ove Engman
• 1994-1996: Thérèse Larsson
• 1996-2000: Tomas Johansson
• 2000–2013: Metta Fjelkner
• 2013–2016: Bo Jansson
• 2016–2022: Åsa Fahlén

De flesta gymnasielärare i Sverige var fackligt organiserade i Lärarförbundet eller Lärarnas Riksförbund, nu i Sveriges Lärare. Åren 2017-2019 låg gymnasielärarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 84-87 procent, varav i offentlig sektor 83-88 procent och i privat sektor 85-87 procent.^[2] Bland inrikes födda gymnasielärare var organisationsgraden 85-88 procent och bland utrikes födda 76-84 procent. Åren 2001-2003 var cirka 89-92 procent av gymnasielärarna fackligt anslutna.

• Lärarförbundet
• Lärarnas a-kassa

• Carle, Torbjörn & Sven Kinnander & Sven Sahlin (2000) Lärarnas Riksförbund 1884-2000: ett stycke svensk skolhistoria ur fackligt perspektiv. Stockholm: Informationsförlaget.
• Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2020). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Lärarnas Riksförbund och dess föregångare)
• Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (medlemsutvecklingen i bland annat Lärarnas Riksförbund)
• Kjellberg, Anders (2021)"Lärarnas successiva samgående", Nio - Fem. Tidskrift för arbete & profession, nr 1 2021, sid. 12-17 (om processen att slå samman Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund)

• Lärarnas Riksförbunds webbplats
• Lärarnas historia Hemsida med dokument från TAM-Arkiv och artiklar om lärarförbunden samt lärarnas historia.