Lång dags färd mot natt (film) – Wikipedia

Lång dags färd mot natt
(Long Day's Journey into Night)
Lång dags färd mot natt
Lång dags färd mot natt
GenreDrama
RegissörSidney Lumet
ProducentEly Landau
ManusEugene O'Neill
Baserad påLång dags färd mot natt av Eugene O'Neill
SkådespelareKatharine Hepburn
Ralph Richardson
Jason Robards
Dean Stockwell
OriginalmusikAndré Previn
FotografBoris Kaufman
KlippningRalph Rosenblum
DistributionEmbassy Pictures
PremiärFrankrike maj 1962
USA 9 oktober 1962
Speltid174 minuter
LandUSA USA
Språkengelska
Budget435 000 USD
IMDb SFDb Elonet
Ralph Richardson (vänster) som James Tyrone Sr och Katharine Hepburn (höger) som Mary.

Lång dags färd mot natt (engelska: Long Day's Journey into Night) är en amerikansk dramafilm från 1962 i regi av Sidney Lumet, baserad på pjäsen med samma titel av Eugene O'Neill som han skrev 1939–1941 men hade premiär 1956.[1]

Handlingen utspelar sig under en enskild dag i augusti 1912. Platsen är Monte Cristo Cottage, familjen Tyrones hem vid havet i Connecticut.

Familjen Tyrone är på ytan en typisk amerikansk kärnfamilj, men under ytan döljer sig varje familjemedlems misslyckanden och olycka. Fadern (Ralph Richardson) är en föråldrad skådespelare som dränker sorgen genom stora mängder alkohol. Modern (Katharine Hepburn) lider av tungt drogmissbruk. Den äldre brodern Jamie (Jason Robards), som efter att ha känt sig tvungen att gå i sin faders fotspår som skådespelare, har även han blivit alkoholiserad. Den enda riktiga ljusglimten i familjen är den yngste sonen Edmund (Dean Stockwell), en duktig författare.

  Katharine Hepburn  –  Mary Tyrone
  Ralph Richardson  –  James Tyrone, Sr.
  Jason Robards  –  Jamie Tyrone
  Dean Stockwell  –  Edmund Tyrone
  Jeanne Barr  –  Cathleen

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]