Léopold Senghor – Wikipedia
Léopold Sédar Senghor, född 9 oktober 1906 i Joal, död 20 december 2001 i Verson, Calvados, Normandie, var en senegalesisk poet och landets förste president 1960–1980.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Efter studier i Paris var han 1946–1959 medlem av den franska nationalförsamlingen och innehade flera höga statstjänster. 1948 bildade han ett parti som 1958 blev Union progressiste sénégalaise (UPS) och senare Partie Socialiste vilket blev Senegals ledande och länge enda tillåtna parti. Senghor var det självständiga Senegals dominerande politiker tills han drog sig tillbaka 1980. Han bevarade de goda relationerna med Frankrike och var det franskspråkiga Afrikas särskilda talesperson. Som politisk ideolog betonade han Afrikas särart och försökte kombinera socialism med négrituderörelsen.
Senghor var också en av Afrikas främsta lyriker. I sin poesi förenade han sitt nedärvda afrikanska kulturarv med impulser från sin långa vistelse i Frankrike. Två genomgående teman i hans diktning är försoning mellan folken och ett fritt Afrika. 1983 blev han som förste afrikan medlem av Académie française.
Verk översatta till svenska
[redigera | redigera wikitext]- Dikter (tolkade av Ingemar Leckius och Lasse Söderberg, 1967)
- Elegier (tolkade av Gun Bergman och Artur Lundkvist, 1969)
- De stora elegierna och andra dikter (elegierna tolkade av Malou Höjer och Artur Lundkvist, övriga dikter av Ingemar och Mikaela Leckius, 1979)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Bra Böckers Lexikon, 1989
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] senat.fr, senat.fr-ID: senateur-communaute/senghor_leopold_sedar0026sc.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 6385, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6j38vr2, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] matchID, matchID-ID: ebs_KRXQj1UZ, läst: 1 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Africultures, L'Harmattan, Africultures person-ID: 3779.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6139712, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Académie française, Franska akademiens medlems-ID: leopold-sedar-senghor.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.presidence.sn .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.presenceafricaine.com .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.au-senegal.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.jeuneafrique.com .[källa från Wikidata]
- ^ abART, abART person-ID: 32325, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Babelio, Babelio författar-ID: 13532.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.unjourunpoeme.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, junior.universalis.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www2.assemblee-nationale.fr .[källa från Wikidata]
- ^ pace.coe.int, PACE medlems-ID: 265.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.legiondhonneur.fr .[källa från Wikidata]
- ^ Jérôme Fenoglio (red.), Incidents à la Sorbonne pendent la séance de rentrée de l'Université, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 17 november 1961, läs online, läst: 7 juli 2024 .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.vatican.va .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gallica.bnf.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ulaval.ca .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.legifrance.gouv.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cairn.info .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.friedenspreis-des-deutschen-buchhandels.de .[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 498, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ Foreign literary prizes: Romance and Germanic languages, 1980, s. 43-44.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.fondationprincepierre.mc .[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-1978-29003.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.fondation-del-duca.fr , läst: 9 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.lemonde.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.fnac.com .[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ Jérôme Fenoglio (red.), Le Monde, Societe Editrice Du Monde, 29 mars 1982 .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, uni-tuebingen.de , läst: 18 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, premio.grappanonino.it .[källa från Wikidata]
- ^ Journal officiel de la République française, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ läs online, www.adelf.info .[källa från Wikidata]
|