French
DeutschLars-Erik Thunholm – Wikipedia
| Lars-Erik Thunholm | |
| Född | 2 november 1914[1] Katarina församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 17 juni 2006 (91 år) |
| Begravd | Lidingö församlings kyrkogård[2] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Handelshögskolan i Stockholm  |
| Sysselsättning | Bankdirektör, författare, bankman |
| Arbetsgivare | Handelshögskolan i Stockholm |
| Maka | May Thunholm Gio Petré (g. 2000–2006) |
| Barn | Görel Cavalli-Björkman (f. 1941) |
| Utmärkelser | |
| Honoris causa | |
| Redigera Wikidata | |
Lars-Erik Thunholm, född 2 november 1914 i Katarina församling i Stockholm, död 17 juni 2006, var en svensk bankdirektör och författare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Thunholm var medgrundadre till organisationen Studieförbundet Näringsliv och samhälle (SNS) 1948. Han var VD för Industriförbundet 1955–1957 och VD för Skandinaviska Banken från 1957. Efter sammanslagningen av Skandinaviska Banken med Enskilda Banken till Skandinaviska Enskilda Banken, blev han den nya bankens första VD och han var även dess styrelseordförande 1976–1984.
Thunholm utsågs av Handelshögskoleföreningen till ledamot i Handelshögskolan i Stockholms direktion, Handelshögskolan i Stockholms högsta verkställande organ, 1964–1982. Han var ordförande för Handelshögskoleföreningen, Handelshögskolan i Stockholms högsta beslutande organ, 1974–1982 och vice ordförande för Handelshögskolans direktion 1975–1983[3].
1948 gav Thunholm ut läroboken Svenskt kreditväsen, under många år använd vid utbildningen av ekonomer och jurister. Efter sin pensionering gav han ut biografier över bankmannen Oscar Rydbeck (1991) och finansmannen Ivar Kreuger (1995).
Familj
[redigera | redigera wikitext]Lars-Erik Thunhom var son till sjökapten Nils Thunholm och Ebba (född Olsson). Han var gift med May Bruzelli från 1939 till hennes död 1996 och från 2000 med Gio Petré. I det första äktenskapet föddes döttrarna Görel Cavalli-Björkman och Eva Charlotta Thiel.
Kuriosa
[redigera | redigera wikitext]  | Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2024-06) Motivering: Om relevant bör det flyttas till biografiavsnittet. Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort. |
Thunholm var under 1980-talet finansiär till läkaren Alf Enerströms uppmärksammade tidningskampanjer mot statsminister Olof Palme.[4]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 1 december 1973.[5]- Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, invald 1961
- Hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet 1968[6]
Böcker av Lars-Erik Thunholm
[redigera | redigera wikitext]- Thunholm, Lars-Erik (1949). Svenskt kreditväsen. Stockholm: Kooperativa förb. Libris 1420323
- Thunholm, Lars-Erik (1991). Oscar Rydbeck och hans tid. Stockholm: Fischer. Libris 7596432. ISBN 91-7054-659-2 (inb.)
- Thunholm, Lars-Erik (1995). Ivar Kreuger. Stockholm: Fischer. Libris 7596507. ISBN 91-7054-757-2 (inb.)
- Thunholm, Lars-Erik (2005). Flydda tider. Rimbo: Fischer & Co. Libris 9883259. ISBN 91-85183-17-2 (inb.) Självbiografi, utgiven året före hans död.
- Fler titlar av Thunholm på Libris
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 125366888, läs online, läst: 30 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Lars-Erik Thunholm, FinnGraven.se, läs online, läst: 28 juli 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Rehnberg, Jonas (2009). Stockholm School of Economics, The first 100 years. Stockholm: Informationsförlaget. ISBN 978-91-7736-579-2
- ^ http://www.dn.se/arkiv/familj/lars-erik-thunholm "Familj: Lars-Erik Thunholm", Dagens Nyheter 2006-06-20, hämtad 2017-05-10.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 177, digital avbildning.
- ^ ”Hedersdoktorer vid Umeå universitet”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826001954/http://www.umu.se/om-universitetet/hogtider/arshogtiden/hedersdoktorer/. Läst 26 oktober 2013.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Eliaesson, Jonas, et al (1984). Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Economics, 1909-1984. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.
- Rehnberg, Jonas (2009). Stockholm School of Economics, The first 100 years. Stockholm: Informationsförlaget. ISBN 978-91-7736-579-2