Lars Löfgren – Wikipedia

Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2019-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Lars Löfgren
Lars Löfgren år 1968.
Född	6 september 1935 (89 år) Överkalix församling, Norrbottens län
Maka	Anna-Karin Gillberg (g. 1962–)
IMDb SFDb

Lars Inge Löfgren, född 6 september 1935 i Överkalix församling, Norrbottens län,^[1] är en svensk teaterchef, regissör och författare.

Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2024-07) Motivering: ofullständiga meningar, d v s ingen sammanhängande artikeltext, olämpliga versaler och dito interpunktion Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.

Lars Löfgren, studentexamen i Karlstad 1955, Bachelor of Arts-examen vid Gustavus Adolphus College i USA 1958, fil.kand. Uppsala Universitet 1959, diplomerad Sorbonneuniversitetet i Paris 1961, Doctor of Humane Letters h.c. USA 1988. Regiutbildning i USA och Frankrike. 1998 utsågs han till kungens kabinettskammarherre.

Gift 1962 med Anna-Karin Gillberg, född 1937. Barn: Per f.1963; Fanny f.1965 och Jenny f. 1967.

Regissör vid TV-teatern 1962, chef för TV-teatern och TV Musik 1967, chef för TV2-Teatern och TV2 Musik 1969–1984. Teaterchef för Kungliga Dramatiska Teatern 1985–1997. Styresman (chef) för Nordiska museet 1997–2002. Internationella samarbeten med bland annat Jean Louis Barrault, Georgio Strehler, Andrzej Wajda, John Caird och Peter Hall, som TV-chef med Bo Widerberg i Arthur Millers En handelsresandes död, Albert Camus Missförståndet och Linje Lusta av Tennessee Williams. Med Ingmar Bergman i Riten, Reservatet, Scener ur ett äktenskap, Trollflöjten och Ansikte mot ansikte. Samarbetet med Bergman fortsatte på Dramaten med Fröken Julie, Ett drömspel, Hamlet, Lång dags färd mot natt, Markisinnan de Sade, Ett dockhem, Peer Gynt, Sista skriket, Rummet och tiden, Goldbergvariationer, Vintersagan, Misantropen, Yvonne, Backanterna och med ett sextiotal internationella turnéer. Han producerade också Bergman-festivalen i New York 1955. Programledare för Augustpriset och Polarpriset. Gästföreläsare på bland annat Actors Studio och The Juilliard School i New York.

Lars Löfgren har haft flera internationella uppdrag, bland annat i Europarådets teaterkommitté och som generalsekreterare för l'Union des Théâtres de l'Europe. Han har varit ledamot av konsistoriet vid Uppsala universitet, vice ordförande för Skansen och Wermländska Sällskapet, ordförande för Dansmuseet, Bernadottes Konstnärsstiftelse och FIB:s Lyrikklubb och haft uppdrag inom Filmfonden, TV-Filminstitutet, Svensk Teaterunion, Nordisk Teaterunion, Dramatiska Institutet, Dramatikerförbundet, Statens Scenskola, Folkoperan, Nils Ferlin-Sällskapet, Selma Lagerlöfs litteraturpris, Mårbackastiftelsen, Rackstadmuseet, LRF:s kulturråd och Forskningsrådet för kultur och vetenskap. Han utformade och ledde Kunskapens Krona, de tio Kungliga akademiernas seminarium, på Stockholms slott och i SVT 2000–2010. Han är hedersledamot av Kungl. Gustav Adolfs Akademien, av Värmlands Nation och Wermländska Sällskapet. Han var Värmländska Akademiens första preses 2002–2005, och är dess hederspreses. Han har mottagit internationella priser, bland annat Prix Italia och Svenska Akademiens Kungliga priset 1997. Han är riddare av Jaroslav den Vises orden och kommendör av franska Hederslegionen och bär Kungens medalj i 12 storleken i Serafimerordens band.

• 1989 – Tre kärlekar
• 1993 – Morsarvet
• 1996 – Rusar i hans famn

• 1979 – Legenden om Svarta Björn
• 1987 – Hjärtat

• 1965 – Den nya kvinnan (för TV-teatern)
• 1968 – Exercis

• 1964 – TV-teatern 10 år, 1954–1964, tillsammans med Henrik Dyfverman (Sveriges Radio)
• 1972 – Revolt
• 1988 – Kungliga Värmland, brevväxling 1985–1988, tillsammans med Bengt Hallgren (NWT:s förlag)
• 1993 – För det brinnande, dikter (Bonnier)
• 1995 – Över vattnet, dikter (Bonnier)
• 1997 – Teaterchefen bakom maskerna (Bonnier)
• 2002 – Berättelser från Ekshärad (ljudbok, Bonnier Audio)
• 2003 – Svensk teater (Natur & Kultur)
• 2004 – Teater på liv och död (ljudbok, Bonnier Audio)
• 2006 – I det röda gräset, dikter (Akleja Förlag)
• 2007 – Ekshäradsmässan (Slottskyrkan)
• 2009 – Teaterladan – Resonans (Akleja Förlag)
• 2011 – Det var dans bort i vägen, inläsning av utvalda Frödingdikter (ljudbok, Bonnier Audio)
• 2011 – Himlens fäste, dikter (Akleja Förlag) med målningar av Gao Xingjian
• 2014 – Ljus över stränder och näs. Roman i tre delar
• 2018 – J. Alfred Prufrocks kärlekssång. T.S.Eliot. Tolkning

• Lars Löfgren på Internet Movie Database (engelska)
• Lars Löfgren på Svensk Filmdatabas
• Lars Löfgren Dramatenchefen på Akleja Förlag