Lars Rudolfsson – Wikipedia
Lars Rudolfsson | |
Lars Rudolfsson i juni 2015. | |
Född | Lars Martin Rudolfsson 18 september 1951 Kungsholms församling, Stockholm |
---|
Lars Martin Rudolfsson, född 18 september 1951 i Kungsholms församling, Stockholm,[1] är en svensk skådespelare, regissör och musiker (dragspel).
Rudolfsson utbildades till mimare vid Danshögskolan. Han ledde Orionteatern åren 1983–1993. År 1991 gjorde han en omtalad iscensättning av Carl Orffs körverk Carmina Burana i Hammarbyhamnen i Stockholm. Han engagerades 1993 som chef för Malmö musikteater, där han skapade föreställningar som Kristina från Duvemåla och Spelman på taket. År 2002 översatte han Chess som han även satte upp och regisserade på Cirkus i Stockholm. Han är en av medlemmarna i Benny Anderssons Orkester.
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1988 – Svenska Dagbladets Thaliapris
- 1990 – Svenska teaterkritikers förenings Teaterpris
- 1999 – Guldmasken för "Bästa regi" (Kristina från Duvemåla)
- 2004 – Litteris et Artibus
- 2012 – Magnoliapriset
- 2013 – Expressens teaterpris
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]- 1990 – Solmomentet
Teater
[redigera | redigera wikitext]Regi
[redigera | redigera wikitext]- 2003 – Chess
Filmmusik
[redigera | redigera wikitext]- 1990 – Tryggarekan (kortfilm)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges befolkning 2000: Rudolfsson, Lars Martin (1951-09-18) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ^ Tove Ellefsen (8 december 1986). ”'Råttoperan' haltar men idén är genialisk”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1986-12-08/333/22. Läst 7 maj 2019.
- ^ Betty Skawonius (29 december 1988). ”Rysk bok blir pjäs på Orionteatern: Kvinnor i fångenskap berättar om sina liv”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1988-12-29/353/22. Läst 7 maj 2019.
- ^ Ingegärd Waarenperä (1 oktober 1989). ”Stort upplagd spelöppning av Orionteatern: Patetiken nära i 'Woyzeck'”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1989-10-01/266/24. Läst 23 augusti 2015.
|