Leif Cassel – Wikipedia

Leif Cassel
Leif Cassel år 1960
Född8 december 1906[1]
Djursholm[1], Sverige
Död24 december 1988[1] (82 år)
Karlstad[1], Sverige
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningPolitiker[1], lantbrukare[1]
Befattning
Förstakammarledamot, Värmlands läns valkrets (1950–1952)[1]
Andrakammarledamot, Värmlands läns valkrets (1953–1970)[1]
Andra kammarens andre vice talman (1965–1970)[1]
Nordiska rådets president (1969–1969)
Politiskt parti
Moderaterna[1]
FöräldrarGustav Cassel[1]
SläktingarMargit Wohlin (syskon)[1]
Arne Cassel (syskon)
Redigera Wikidata

Leif Delling Cassel, född 8 december 1906 i Djursholm, död 24 december 1988 i Karlstad,[3] var en svensk lantbrukare, politiker, riksdagsman och förste vice ordförande i Högerpartiet 1956–1965.

Leif Cassel blev juris kandidat 1930, gjorde tingstjänstgöring 1930–1932 och var länsnotarie i Jönköpings län 1933–1947. Därefter blev han jordbrukare; från 1947 till 1970 brukade han Gunneruds gård i Alsters socken nära Karlstad.

Cassel var 1950–1952 ledamot av riksdagens första kammare samt 1953–1970 ledamot av andra kammaren där han också innehade posten som 2:e vice talman åren 1965–1970. Han invaldes 1961 som hedersledamot i Föreningen Heimdal.

Åren 1951-1971 var han förbundsordförande för Värmlands Högerförbund (från 1969 benämnt Moderata Samlingspartiet i Värmland).

Leif Cassel var son till professor Gustav Cassel och Johanna Cassel, född Björnsson-Möller. Han gifte sig 10 februari 1931 med Lisa Öhlin.[4]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgb2g, läst: 23 januari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 7 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  4. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1953, red. Stina Svensson, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1953 s. 192
Företrädare:
Torgil von Seth
Andra kammarens andre vice talman
1965-1970
Efterträdare:
Andra kammaren upphör