Lekeryds kyrka – Wikipedia

Lekeryds kyrka
Kyrka
Lekeryds kyrka
Land	Sverige
Län	Jönköpings län
Ort	Lekeryd
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Växjö stift
Församling	Lekeryds församling
Koordinater	57°46′21″N 14°25′4″Ö / 57.77250°N 14.41778°Ö / 57.77250; 14.41778
Invigd	1100-talet
Bebyggelse‐ registret	21300000004285
Interiör

Lekeryds kyrka är en kyrkobyggnad i Lekeryd i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Lekeryds församling.

Lekeryds kyrka är en romansk vitputsad kyrkobyggnad med metertjocka murar. Den består av långhus täckt med sadeltak, kor och korabsid med arkadbågar i öster samt torn i väster.

Lekeryds stenkyrka härrör från 1100-talet. Den byggdes i romansk stil med långhus och ett lägre och smalare kor försett med en halvrund absid. Kyrkan saknade torn. Dopfunten är från kyrkans äldsta tid och likaså den järnbeslagna ekdörren som nu leder in i sakristian. Inte mycket känt om kyrkans historia under de första århundradena, men under 1200-talet försågs den med ett triumfkrucifix och på 1400-talet skaffade man ett mariaskåp.

År 1527 återinvigdes kyrkan av biskop Hans Brask i Linköping; Lekeryd hörde på den tiden till Linköpings stift. Det fanns fem altaren: Högaltaret hade erhållit ett stort nordtyskt altarskåp. Övriga altaren var helgade åt Sankt Ciriacus, som var kyrkans skyddshelgon, jungfru Maria, Sankt Olof respektive den heliga Anna.

Under 1640-talet fick kyrkan en snidad predikstol. År 1758 installerades den första piporgeln, 1764 skänktes en altaruppsats, som ersatte altarskåpet, och 1782 tillkom takmålningar visande små änglar svävande på himlavalvet. År 1877 rensades kyrkan på allt som påminde om den romersk-katolska tiden. Åren 1922 och 1952 renoverades kyrkan, varvid sådant som gick att återställa restaurerades.

• Altaruppsatsen i koret är gjord av Johan Ullberg och visar hur Jesus sträcker fram kalken vid den första nattvarden. På evangeliesidan finns en predikstol med sitt ljudtak och på epistelsidan står en kororgel, medan huvudorgeln, ursprungligen byggd av Erik Nordström i Eksjö, står på läktaren i väster. På norra väggen hänger ett stort medeltida altarskåp och på södra det gamla triumfkrucifixet. Dopfunten, som är jämngammal med kyrkan står numera i koret.
• Altarskåp tillverkat ca år 1500 av en nordtysk mästare. Dörrarna var på utsidan antagligen försedda med scener från gamla testamentet. När man sedan öppnade dörrarna såg man motiv från nya testamentet – Maria med Jesusbarnet och Anna själv tredje, samt över dem Fadern på ett moln. På dörren till vänster syns sex apostlar och helgonen Sankt Ciriacus och Sankt Kristoffer. På högra dörren resterande apostlar, Sankta Barbara och en biskop.
• Mariaskåp från 1400-talet.
• Altaruppsats (bild) från 1764 av bildhuggaren Johan Ullberg d.y. visande den första nattvarden i det ögonblick Jesus sträcker fram en kalk med vin.
• Triumfkrucifix från 1200-talet, som tidigare varit placerat i triumfbågen men nu hänger på södra långhusmuren.
• Dopfunt i sandsten från Bestiarius verkstad, skulpterad ca år 1200.
• Predikstol från 1640-talet med bilder av de fyra evangelisterna och några kvinnor.
• Takmålning utförd 1782 av målaren Rosenblad i Gränna.
• Järnbeslagen ekdörr in till sakristian. I runskrift på dörren står namnet Johan, kanske en präst i Lekeryd under kyrkans äldsta tid.
• Ljuskronor från 1700-talet (3 st.).
• Storklockan som väger 600 kilogram.
• Lillklockan med inskrift: "Gå in i Herrens portar med tacksägelse, i hans gårdar med lov".

• 1758: Jonas Wistenius, Linköping,^[1] bygger ett 8-stämmigt orgelverk.
• 1795: Reparation av Pehr Schiörlin, Linköping.
• 1888: Flyttning av orgelverket till Örträsks kyrka, Lappland.

• 1888: Erik Nordström, Eksjö, bygger en 1-manualig mekanisk piporgel med stumma fasadpipor.

Disposition (troligen):

• 1914: Renovering av orgelbyggare Johannes Magnusson (1852–1923), Göteborg, som byter ut Gamba 8’ och Octava 2’ mot Voix céleste 8’ och Violin 8’. samt bygger in verket i ett crescendoskåp.
• 1952: Om- & tillbyggnad av firma Nils Hammarberg, Göteborg, varvid orgeln erhåller ett nytt verk med slejflåda på en andra manual, pedalens tonomfång ökas till ettstruket d (d¹) genom tillbyggnad av en särskild pneumatisk väderlåda, vilken placeras under ordinarie manuallåda. Orgeln får ny registratur, delvis ny traktur och nytt spelbord.

Disposition:

• 2005: Ombyggnad och restaurering av Ålems orgelverkstad, Ålem.

1987: Orgelbyggare Johannes Künckel levererar en mekanisk kororgel. Fasaden är ritad av Per Rudenstam.

Disposition:

• Lekeryds kyrka (Klarkullen)
• Lekeryds kyrka, historik (Tveta kontrakt – kyrkolexikon)

• Våra kyrkor, sid. 321 av 734 sidor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
• Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus
• Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
• Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
• Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7 
• Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

• Wikimedia Commons har media som rör Lekeryds kyrka.
  Bilder & media