Lenins tågresa – Wikipedia

Lenins tågresa syftar på den ryske kommunisten Vladimir Lenins berömda återfärd till hemlandet 1917 i samband med ryska revolutionen. Lenin var vid tillfället i exil i Zürich i Schweiz. Tåget avreste dock från Bern. Resan gick via Haparanda eftersom hela området mellan Tyskland och Ryssland söder om Östersjön var en krigszon, och även Östersjön var osäkert, medan Sverige var neutralt och gränserna öppna.

Efter förhandlingar med den schweiziske kommunisten Fritz Platten tillät den tyska regeringen Lenin att resa med ett plomberat tåg genom landet. Lenin fick även 26 miljoner riksmark av Tyskland.^[1] Förhoppningen var att skapa spänningar i Ryssland för att kunna vinna det pågående första världskriget. Med på tåget var 32 personer, inkluderande Lenins hustru Nadezjda Krupskaja, Grigorij Zinovjev, Grigorij Sokolnikov och Karl Radek.

Sällskapet anlände med färja till Trelleborg. De svenska kommunisterna Otto Grimlund och Ture Nerman ordnade en tågresa genom Sverige. Lenin steg av i Stockholm och köpte en kostym på PUB.^[2] På kvällen tog han och de övriga revolutionärerna snälltåg 22 med sovvagn direkt till Haparanda. Därifrån åkte Lenin med sällskap släde över gränsälvens is till Torneå i Finland (på den tiden rysk mark).^[3]

Efter ett politiskt möte i Torneå ^[3] fortsatte tågresan genom Finland och anlände till Finlandsstationen i Petrograd den 16 april 1917. Av de 32 i sällskapet nekades två att komma in i Ryssland från Sverige: Fritz Platten och Karl Radek. Vid ankomst hade han på sig kostymen från Stockholm.^[4]

• Winston Churchill sa 1919 i brittiska underhuset: "Lenin skickades till Ryssland av tyskarna på samma sätt som en flaska med tyfus eller kolera skulle kunna hällas i en storstads vattenförsörjning, och det fungerade med otrolig precision."^[5] Detta syftade delvis på freden i Brest-Litovsk, där Lenin efter sitt maktövertagande avslutade Rysslands deltagande i första världskriget.

• Sutton, Antony C., Wall Street and the Bolshevik Revolution, kapitel 3