Lennart Rodhe – Wikipedia

För docenten i matematisk statistik, se Lennart Råde.
Lennart Rodhe
Född15 november 1916[1][2][3]
Stockholm
Död17 januari 2005[1][4][2] (88 år)
Stockholm
BegravdUppsala gamla kyrkogård
Medborgare iSverige[5]
Utbildad vidBerggrens målarskola
Konstfack
Kungliga Konsthögskolan
Det Kongelige Danske Kunstakademi
Gerlesborgsskolan
SysselsättningKonstnär[6], målare[7]
ArbetsgivareKungliga Akademien för de fria konsterna
MakaEivor Burbeck
FöräldrarOlof Rodhe
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1967)
Redigera Wikidata
Detalj av Stadens ljus, Marabouparken.
Detalj av Dag och natt, DN-skrapan.

Olof Lennart Rodhe, född 15 november 1916 i Stockholm, död 17 januari 2005 i Stockholm, var en svensk målare, tecknare och grafiker.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Lennart Rodhe var son till bergsingenjören och uppfinnaren Olof Rodhe och Willy Herdin. Han växte upp först i Stockholm och sedan i Rahlstedt, Hamburg, där fadern skulle leda tillverkning av en rökgasmätare baserat på eget patent. Han gick ut realgymnasium i Tyskland och arbetade på samma företag som fadern. Familjen återvände till Sverige 1934 en tid efter Adolf Hitlers maktövertagande.

Lennart Rodhe utbildade sig från 1934 vid Edward Berggrens elevateljé på Tekniska skolan i Stockholm, för Peter Rostrup-Boyesen i Köpenhamn och på Konsthögskolan i Stockholm 1938–1944 med Sven X:et Erixson som lärare. Han studerade också anatomi på Kunstakademiet i Köpenhamn.

Efter andra världskrigets slut öppnades möjligheterna att åter resa till utlandet för vidare utbildning. Lennart Rodhe for med hustrun poeten Eivor Burbeck till Paris hösten 1947 och vidare till Italien och senare tillbaka till Paris 1949. Där tog han intryck av konkretismen, bland annat av Ethienne Béothy, vilken i sin tur umgicks med konkreta konstnärer som Fernand Léger, Auguste Herbin och Victor Vasarely. Lennart Rodhe var vid denna tid i arbete med offentliga utsmyckningar i posthuset i Östersund och läroverket i Ängby i Stockholm. Han var professor vid Konsthögskolan i Stockholm 1958–1968.[8]

Rodhe finns representerad vid bland annat Moderna museet[9], Göteborgs konstmuseum[10], Norrköpings konstmuseum[11], Nationalmuseum[12] i Stockholm, Helsingborgs museum[13], Kalmar konstmuseum[14] samt Örebro läns landsting[15].

Lennart Rodhe är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[16]

Utställningar

[redigera | redigera wikitext]

Verk (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Spiraltrappan, 1946
  • Sågverket, 1947
  • Paket i långa banor, glaserat tegel, 1948-52, posthuset i Östersund
  • Trappans tema, kaseintempera på duk, 1948-53, Ängby läroverk i Stockholm[17]
  • Snurran, 1948
  • Drakar, 1948
  • Rotor, 1954
  • Fruktträdgården, 1957, Svenska Handelsbankens huvudkontor i Stockholm
  • Årstiderna, 1959
  • Seston, emaljvägg, 1963, Limnologiska institutionen vid Uppsala universitet
  • Harpolek, sandblästrad skiffervägg, 1963-64, Strålforsskolan i Eskilstuna
  • Utflykt till Blå Jungfrun, stengodsvägg, 1966-67, Oskarshamns Sparbank
  • Dag och natt, stengodsvägg, 1967, DN-skrapan
  • Rosentjuven, väv i gobelängteknik med inslag av grovt ytfyllande inplockning, 1968, Svenskt Stål i Oxelösund
  • Familjen, väv i ull och lin, 1966, försäkringsbolaget Ansvar
  • Tecken i arkivet, vävnad, 1970, +Riksarkivet på Kungsholmen i Stockholm
  • Det stora äventyret, tuskaftsväv med applikationer och järnsmide, 1972-73, Norrevångsskolan i Eslöv
  • Guld och gröna skogar, vävnad, 1975-76, Sveriges riksbank i Stockholm
  • Skogen, 1979
  • Stadens ljus, emalj på konststen, Marabouparken i Sundbyberg

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Thomas Millroth: Lennart Rodhe, Sveriges Allmänna Konstförenings Publikation 98, 1989, ISSN 0284-2033
  • "Lennart Rodhe som grafiker" av Björn Melin, Grafiknytt 1 1992

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 322311, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w69s3dgx, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Rodhe, (Olof) Lennart, Grove Art Online, 12 januari 2018, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T072585.[källa från Wikidata]
  4. ^ KulturNav, KulturNav-ID: d3bd8022-b390-4ce2-9249-559781fd8cd9, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ KulturNav, 12 februari 2016, KulturNav-ID: d3bd8022-b390-4ce2-9249-559781fd8cd9, läst: 26 februari 2016.[källa från Wikidata]
  6. ^ Jean-Pierre Delarge, Le Delarge, Gründ och Jean-Pierre Delarge, 2001, ISBN 978-2-7000-3055-6, Delarge-ID: 5385_artiste_RODHE_Lennart, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Union List of Artist Names, 17 februari 2011, ULAN: 500108096, läs online, läst: 29 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Nationalencyklopedin, band 15 (1994), sid. 593.
  9. ^ Moderna museet
  10. ^ Göteborgs konstmuseum
  11. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020 
  12. ^ Lennart Rodhe i Nationalmuseums samlingar
  13. ^ Helsingborgs museum
  14. ^ Kalmar konstmuseum[död länk]
  15. ^ Konstsegment : en del av Örebro läns landstings konstinnehav, 1991, LIBRIS-ID:1282740, sid 175
  16. ^ ”Uppsala gamla kyrkogård, kvarter 36, gravplats 1529”. Uppsala kyrkliga samfällighet. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=210003054&LOPNR=12171. 
  17. ^ Eugen Wretholm: "Konstkrönika", Tidens kalender 1955, sid 203, Forum, tryck: Victor Pettersons, Stockholm 1954

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lennart_Rodhe&oldid=56031053”