Leopold III av Belgien – Wikipedia
Leopold III | |
---|---|
Kung Leopold III 1934. | |
Regeringstid | 23 februari 1934–17 juli 1951 (17 år och 144 dagar) |
Företrädare | Albert I |
Efterträdare | Baudouin I |
Första gemål | Astrid av Sverige (1926–1935, makans död) |
Andra gemål | Lilian Baels (1941–1983, hans död) |
Barn | Josephine Charlotte av Belgien Baudouin I av Belgien Albert II av Belgien |
Personnamn | Leopold Philippe Charles Albert Meinrad Hubertus Marie Miguel |
Ätt | Sachsen-Coburg-Gotha |
Far | Albert I av Belgien |
Mor | Elisabeth av Bayern |
Född | 3 november 1901 Bryssel, Belgien |
Namnteckning | |
Död | 25 september 1983 (81 år) Sint-Lambrechts-Woluwe, Belgien |
Begravd | Église Notre-Dame de Laeken i Laeken, Belgien |
Leopold III av Belgien, född 3 november 1901 i Bryssel, död 25 september 1983 i Sint-Lambrechts-Woluwe, var belgarnas kung mellan 1934 och 1951. Han avlade ed som kung den 23 februari 1934. Leopold III var son till Albert I av Belgien och Elisabeth av Bayern.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Leopold var mycket omtyckt som kronprins, och giftermålet 1926 med prinsessan Astrid av Sverige bara ökade populariteten. År 1934 efterträdde han sin far Albert I på tronen, sedan denne hastigt omkommit under en bergsklättring. Han försökte som kung utjämna motsättningarna mellan valloner och flamländare i Belgien.
Under andra världskriget vägrade kung Leopold att följa regeringen i landsflykt. Han levde som krigsfånge på slottet Laeken fram till den allierade invasionen 1944, då han med sin familj fördes till Österrike av tyskarna. Kungen befriades 1945 men på grund av motstånd från vänsterpartierna kunde han inte återvända till Belgien. Han anklagades för samarbete med tyskarna och för att ha haft sympatier för fascismen eftersom han 1940, villkorslöst och mot parlamentets vilja, lämnade över landet till nazisterna.
Han bosatte sig i Schweiz och hans bror, prins Charles, inträdde istället som regent. Frågan kring Leopold III:s fortsatta roll var mycket kontroversiell i Belgien under åren efter krigsslutet och bidrog till flera regeringskriser och täta regeringsskiften under perioden 1945-1950.
I en folkomröstning 1950 fick fortsatt monarki i landet majoritet, men när Leopold återvände till Belgien blev det trots detta stora protester och oroligheter, och 1951 abdikerade Leopold till förmån för sin son, Baudouin I.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Leopold träffade den svenska prinsessan Astrid våren 1926 och de gifte sig på hösten. Först genomfördes en borgerlig vigsel i Sverige 4 november 1926 och sedan en kyrklig vigsel 10 november samma år i Belgien. Paret fick tre barn men 1935 omkom Astrid i en bilolycka.
År 1938 träffade Leopold III Lilian Baels på en golfbana. Hon utsågs sedermera som guvernant till hans barn och i september 1941 gifte de sig under en religiös ceremoni i hemlighet. I december samma år gifte de sig borgerligt.
Barn
[redigera | redigera wikitext]Med Astrid av Sverige, född 1905, död 1935:
- Josephine Charlotte av Belgien, storhertiginna av Luxemburg, född 1927, död 2005
- Baudouin I av Belgien, född 1930, död 1993.
- Albert II av Belgien, född 1934.
Med Lilian Baels, född 1916, död 2002:
- Alexander av Belgien, född 1942 , död 2009
- Marie Christine av Belgien, född 1951
- Marie Esmaralda av Belgien, född 1956
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Riddare med kedja av Serafimerorden, 21 september 1926.[1]
- Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen, 1928.[1]
Anfäder
[redigera | redigera wikitext]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Kungl. Serafimerorden i Sveriges statskalender 1940bih
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Leopold III av Belgien.
- Officiell biografi
- Sveriges kungahus