Lista över toner – Wikipedia

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
I denna artikel
används tonnamnen
Bess (B♭) och B.

Se olika skrivsätt.

Detta är en lista över toner i musik.

Information

[redigera | redigera wikitext]

Toner som inkluderas

[redigera | redigera wikitext]

Listan inkluderar alla toner baserat på den kromatiska tolvtonsskalan, från subkontra- till femstrukna oktaven. Närliggande toner skrivs enharmoniskt. Observera sedan 1990-talet används ofta beteckningen B♭ för den ton som traditionellt har betecknats B i svenska läromedel och noter. Denna uttalas "Bess" (traditionellt "Be"). Tonen B kallas ibland (men inte här) fortfarande H, och tonen Biss skrivs då Hiss.

Frekvenser

[redigera | redigera wikitext]
Ettstruket A (filinformation)
En sinusvåg vid 440 Hz: Ettstruket a (5 sekunder).


Samtliga frekvenser avser liksvävande temperatur i standardstämning a1 = 440 Hz. Frekvensen för A i respektive oktav är därmed de enda frekvenserna som är exakta, dvs heltal. Övriga frekvenser är avrundade decimaltal, även om decimaldelen innehåller enbart 0 eller 00, som t.ex. G1: 49,00 Hz. Frekvenserna för A är utmärkta med fetstil i tabellen.

Femstrukna oktaven

[redigera | redigera wikitext]
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b5     7902,1 Hz  
    aiss/bess5   7458,6 Hz  
  a5     7040,0 Hz
    giss/ass5   6644,9 Hz  
  g5     6271,9 Hz  
    fiss/gess5   5919,9 Hz  
  f5     5587,7 Hz  
  e5     5274,0 Hz  
    diss/ess5   4978,0 Hz  
  d5     4698,6 Hz Ungefärlig högsta flageolett på en violin.
    ciss/dess5   4434,9 Hz  
88  c5     4186,0 Hz Högsta tonen på ett piano. Högsta ton för crotales. Ungefärligen högsta ton för piccolaflöjt

Fyrstrukna oktaven

[redigera | redigera wikitext]
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
87  b4     3951,1 Hz  
    aiss/bess4   3729,3 Hz  
  a4     3520,0 Hz  
    giss/ass4   3322,4 Hz  
  g4     3136,0 Hz  
    fiss/gess4   2960,0 Hz  
  f4     2793,8 Hz  
  e4     2637,0 Hz  
    diss/ess4   2489,0 Hz  
  d4     2349,3 Hz  
    ciss/dess4   2217,5 Hz  
  c4     2093,0 Hz Kallas även "double high C". Kan spelas av många leadtrumpetare i storband.

Trestrukna oktaven

[redigera | redigera wikitext]
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b3     1975,5 Hz  
    aiss/bess3   1864,7 Hz  
  a3     1760,0 Hz  
    giss/ass3   1661,2 Hz  
  g3     1568,0 Hz  
    fiss/gess3   1480,0 Hz  
  f3     1396,9 Hz Högsta tonen i Nattens Drottnings aria Der Hölle Rache kocht in meinem Herzen ur Trollflöjten
  e3     1318,5 Hz  
    diss/ess3   1244,5 Hz  
  d3     1174,7 Hz  
    ciss/dess3   1108,7 Hz  
  c3     1046,5 Hz Kallas "höga c" för kvinnliga sångare. Det anses att en skolad sopran bör kunna sjunga denna ton i full styrka och, dessutom något högre. Se även c2.

Tvåstrukna oktaven

[redigera | redigera wikitext]
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b2     987,8 Hz  
    aiss/bess2   932,3 Hz  
  a2     880,0 Hz  
    giss/ass2   830,6 Hz  
  g2     784,0 Hz Ungefärlig högsta ton för en kontraalt. 
    fiss/gess2   740,0 Hz  
  f2     698,5 Hz
  e2     659,3 Hz  
    diss/ess2   622,3 Hz  
  d2     587,3 Hz Lägsta tonen på piccolaflöjt
    ciss/dess2   554,4 Hz  
  c2     523,3 Hz Kallas "höga c" för manliga sångare, anses vara övre gränsen för en klassisk tenor (se även c3).

Ettstrukna oktaven

[redigera | redigera wikitext]
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b1   cess, aississ 493,9 Hz  Högsta tonen i Kalafs aria "Nessun Dorma" ur "Turandot".
    aiss/bess1 cessess 466,2 Hz  
  a1   gississ, b𝄫 440,0 Hz Vanlig referenston i modern stämning, normalton. Stäms till cirka 440 Hz. Vanligaste frekvensen på stämgafflar. Tredje strängen på en violin.
    giss/ass1   415,3 Hz  Fantomens högsta ton i arian "the music of the night" ur Fantomen på operan
  g1   fississ, assess 392,0 Hz  Tonen som en normal diskantklav/G-klav markerar.
    fiss/gess1 eississ 370,0 Hz  
  f1   eiss, gessess 349,2 Hz Lägsta tonen på en altblockflöjt.
  e1   fess, dississ 329,6 Hz Högsta/första strängen på en gitarr.
    diss/ess1   311,1 Hz  
  d1   essess, cississ 293,7 Hz Andra strängen på en violin
    ciss/dess1   277,2 Hz  
  c1   hiss, dessess 261,6 Hz Kallas "nyckelhåls-C" på ett piano.[1] Den ton som en Altklav/C-klav markerar. Lägsta tonen för en tvärflöjt.

Lilla oktaven (Ostrukna oktaven)

[redigera | redigera wikitext]
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  b     246,9 Hz Andra strängen på en gitarr.
    aiss/bess   233,1 Hz   Lägsta tonen på en oboe
  a     220,0 Hz Ungefärlig delningsfrekvens i en PA-anläggning. Högsta strängen på en cello.
    giss/ass   207,7 Hz  Lägsta tonen på en sopransaxofon.
  g     196,0 Hz Lägsta strängen på en violin. Andra strängen på en viola. Tredje strängen på en gitarr.
    fiss/gess   185,0 Hz  
  f     174,6 Hz  Den ton som en vanlig basklav/F-klav markerar.
  e     164,8 Hz Lägsta tonen på en vanlig trumpet som inte är en pedalton.  
    diss/ess   155,6 Hz  
  d     146,8 Hz Lägsta tonen för en vanlig klarinett. Fjärde strängen på en gitarr. Tredje strängen på en cello.
    ciss/dess   138,6 Hz Lägsta tonen på en altsaxofon.
  c     130,8 Hz Lägsta strängen på en viola. Högsta strängen på en sexsträngad elbas. Kallas ibland "låga C" för en kvinnlig sångerska. Kan sjungas av vissa kontraaltar.

Stora oktaven

[redigera | redigera wikitext]
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B     123,5 Hz  
    A# / B♭   116,5 Hz  
  A     110,0 Hz Femte strängen på en gitarr.
    G# / A♭   103,8 Hz Lägsta tonen på en tenorsaxofon. (ca 100 Hz är den frekvens som lysrör "brummar")
  G     98,00 Hz Näst lägsta strängen på en cello. Högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas.
    F# / G♭   92,50 Hz  
  F     87,31 Hz  
  E     82,41 Hz Lägsta tonen på en vanlig tenortrombon. Lägsta/sjätte strängen på en gitarr.
    D# / E♭   77,78 Hz  
  D     73,42 Hz Näst högsta strängen på kontrabas och fyrsträngad elbas.
    C# / D♭   69,30 Hz  
  C     65,41 Hz Kallas ibland "låga C". Kan sjungas av vissa bassångare. Lägsta strängen på en cello.

Kontraoktaven

[redigera | redigera wikitext]
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B1     61,74 Hz Lägsta strängen på en sjusträngad gitarr. 
    Aiss/Bess1   58,27 Hz  
  A1     55,00 Hz Näst lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas.
    Giss/Ass1   51,91 Hz  
  G1     49,00 Hz  
    Fiss/Gess1   46,25 Hz Lägsta strängen på en åttasträngad gitarr. 
  F1     43,65 Hz Lägsta bassträngen på en 12-strängad modern svensk luta;
  E1     41,20 Hz Lägsta strängen på fyrsträngad kontrabas och fyrsträngad elbas.
    Diss/Ess1   38,89 Hz  
  D1     36,71 Hz  
    Ciss/Dess1   34,65 Hz Lägsta strängen på en niosträngad gitarr. 
  C1     32,70 Hz Lägsta tonen på en fyrsträngad kontrabas med C-Extension.

Subkontraoktaven

[redigera | redigera wikitext]
  Stamtoner Härledda toner Enharmonik Frekvens[info] Övrigt
  B2     30,87 Hz Lägsta tonen på en femsträngad elbas.
    Aiss/Bess2   29,14 Hz Lägsta tonen på en kontrafagott (med B♭-klockstycke)
  A2     27,50 Hz Lägsta tonen på ett vanligt piano (med 88 tangenter). Lägsta tonen på en kontrafagott (med A-klockstycke)
    Giss/Ass2   25,96 Hz  
  G2     24,50 Hz  
    Fiss/Gess2   23,12 Hz  
  F2     21,83 Hz  
  E2     20,60 Hz  
    Diss/Ess2   19,45 Hz  
  D2     18,35 Hz  
    Ciss/Dess2   17,32 Hz  
  C2     16,35 Hz Lägsta tonen på 32 fots-stämman i en orgel. Ungefärlig nedre hörselgräns för en människa.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Strandberg, Camilla. ”Musik EXPOSED!”. Vokalstudion. https://www.vokalstudion.se/artiklar/musik-exposed. Läst 4 juli 2024. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lista_över_toner&oldid=55161071#Lilla_oktaven”