Linköpings S:t Lars församling – Wikipedia

Linköpings S:t Lars församling
Församling
LandSverige
KommunLinköpings kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLinköpings stift
PastoratLinköpings domkyrkopastorat[1]
Bildadmedeltiden
Avskild frånSankt Lars socken (1863)
UtbrutetLinköpings Berga församling (1972)
Linköpings Johannelunds församling (1972)
Tannefors församling (2022)
Medlemmar6 901 (58 %) ()[2]
Folkmängd11 988 ()[2]
Upphov tillLinköpings Sankt Lars distrikt
Karta
Linköpings S:t Lars församlings läge i Östergötlands län.
Linköpings S:t Lars församlings läge
i Östergötlands län.
Linköpings S:t Lars församlings läge
i Östergötlands län.
Koordinat58°24′41″N 15°37′29″Ö / 58.411391666667°N 15.624661111111°Ö / 58.411391666667; 15.624661111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod058002
Pastoratskod020101
KyrkoarkivSE/VALA/00223
WebbplatsFörsamlingens webbplats
Redigera Wikidata

Linköpings Sankt Lars församling är en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ligger i Linköpings kommun i Östergötlands län och har Sankt Lars kyrka som främsta gudstjänstlokal. Församlingen ingår i Linköpings domkyrkopastorat.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Församlingen har medeltida ursprung. Församlingen namn var till 10 augusti 1967 Sankt Lars församling. Ur församlingen utbröts 1972 Linköpings Berga församling och Linköpings Johannelunds församling.[3]

Församlingens gränser har ändrats flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1947 - Enligt beslut den 24 maj 1946 överfördes vissa områden med 27 invånare och omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land, till Linköpings församling. I motsatt riktning överfördes ett obebott område omfattande en areal av 0,004 km², varav allt land.[4]
  • 1953 - Ett område med 901 invånare och omfattande en areal av 0,48 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling. Samtidigt överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling ett område med 10 invånare och omfattande en areal av 0,07 km², varav allt land.[5]
  • 1959 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,10 km², varav allt land, överfördes till Rystads församling.[5]
  • 1960 - Ett område med 90 invånare och omfattande en areal av 0,12 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling.[5]
  • 1960 - Ett område med 14 invånare och omfattande en areal av 0,90 km², varav 0,88 km² överfördes till Sankt Lars församling från Vårdsbergs församling.[5]
  • 1960 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,31 km², varav allt land, överfördes till Sankt Lars församling från Kärna församling.[5]
  • 1961 - Ett område väster och nordväst om staden med 2 257 invånare och omfattande en areal av 15,62 km², varav 13,16 km² land, överfördes till Linköpings församling.[5]
  • 1961 - Ett område med 7 372 invånare och omfattande en areal av 0,76 km², varav 0,68 km² land, överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling.[5]
  • 1969 - Ett område med 1 427 invånare och omfattande en areal av 2,58 km², varav 2,57 km² land, överfördes till Landeryds församling.[6]
  • 1972 - Ett område med 12 628 invånare och omfattande en areal av 20,9 km², varav 20,8 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Berga församling.[7]
  • 1972 - Ett område med 11 434 invånare och omfattande en areal av 2,8 km², varav 2,7 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Johannelunds församling.[7]
  • 2022 - Tannefors församling bildades som en utbrytning.

Pastorat

[redigera | redigera wikitext]

Areal

[redigera | redigera wikitext]

Sankt Lars församling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 58,65 km², varav 53,48 km² land.[10] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1952 omfattade Sankt Lars församling samma datum en areal av 56,56 km², varav 53,74 km² land.[4]

  • 1 januari 1961: 42,28 km², varav 41,82 km² land.[5]
  • 1 januari 1966: 41,82 km² land.[11][12]
  • 1 januari 1971: 39,7 km², varav 39,3 km² land.[6]
  • 1 januari 1976: 16,0 km², varav 15,8 km² land.[7]

S:t Larsgården

[redigera | redigera wikitext]

Gamla S:t Larsgården var församlingshemmet i församlingen till och med 2005. Efter det var nya S:t Larsgården (Ågatan 25) församlingshemmet. När S:t Larskyrkan byggdes om, ansåg sig församlingen inte längre behöva ett extra församlingshem, så de sade upp kontraktet, så kyrkan fungerar nu också som församlingshem[13]. S:t Larsförsamlingen hyrde ut gamla S:t Larsgården till och med 2015 då Riksbyggen köpte gården. Gården hyrs nu av en frikyrka[14]. Riksbyggen ville riva den[15]. Länsstyrelsen behövde ge tillstånd till det, på grund av väggmålningen av Leoo Verde[16]. Den 1 juli 2021 sålde Riksbyggen byggnaden till en fastighetsförvaltning som har ingått ett tioårigt hyreskontrakt med Johanneskyrkan [17]. Den 14 november 2023 avslog Länsstyrelsen ansökan om byggnadsminnesförklaring, med hänvisning till att Linköpings kommun bör hantera detta genom plan- och bygglagen [18].

Orgel

[redigera | redigera wikitext]

I S:t Larsgården fanns en orgel byggd av I Starup och Son, Köpenhamn. Den hade 4 stämmor och var mekanisk.

Manual
Gedackt 8’
Rörflöjt 4’
Principal 2’
Scharf

Komministrar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[19] Namn Levnadstid Övrigt
1593-1596 Nicolaus Hemmingi –1634 Senare kyrkoherde i Landeryds församling.
1601 Laurentius Caroli –1606 Senare kyrkoherde i Rystads församling.
1609 Laurentius Benedicti
1625–1634 Samuel Vigius död 1651 Senare kyrkoherde i Vårdnäs församling.
1634– Johannis Matthiae
Haquinus Jonae –1650 Senare komminister i Sankt Olofs församling, Norrköping.
1656 Jonas Petri Löth
1660–1662 Nicolaus Johannis Scherinus –1677 Senare komminister i Kaga församling.
1663–1672 Sveno Wasselius 1629–1692 Senare kyrkoherde i Ukna församling.
1673–1681 Samuel Talén 1646–1702 Senare kyrkoherde i Västra Husby församling.
1681–1690 Arvidus Grenander 1650–1702 Senare kyrkoherde i Hägerstads församling.
1690–1693 Jonas Usdorphius 1652–1719 Senare kyrkoherde i Borgs församling.
1693–1701 Andreas Lindvall –1722 Senare kyrkoherde i Tingstads församling.
1701–1709 Benedictus Elg 1662–1709
1711–1719 Magnus Wistelius 1669–1726 Senare kyrkoherde i Rystads församling.
1719–1727 Arvid Ranzoch 1685–1740 Senare kyrkoherde i Östra Stenby församling.
1727–1734 Johan Alnander 1694–1737 Senare kyrkoherde i Kimstads församling.
1734–1735 Carl Knoop 1698–1757 Senare kyrkoherde i Vallerstads församling.
1735–1743 Lars Wrangel 1704–1771 Senare kyrkoherde i Risinge församling.
1744–1768 Carlus Isacci Höjer 1714–1768
1769–1783 Johan Abrahamsson Strandberg 1737–1800 Senare kyrkoherde i Stens församling.
1784–1795 Daniel Lindhagen 1750–1819 Senare kyrkoherde i Askeby församling.
1795-1806 Nils Gustaf Hammarqvist 1761–1806
1806-1821 Claes Wimermark 1768–1834 Senare kyrkoherde i Askeby församling.
1821–1823 Fredrik Drotty 1785–1856 Senare kyrkoherde i Kristbergs församling.
1824–1830 Johan Olof Wæners 1789-1850 Senare kyrkoherde i Hägerstads församling.
1831–1847 Per Gustaf Adler 1794–1855 Senare kyrkoherde i Tingstads församling.
1846 Johan Fredrik Grewell Senare kyrkoherde i Klockrike församling.
1860 Fredrik Israel Lindhagen 1815–1884 Senare kyrkoherde i Väderstads församling.
1863 Per Svante Landelius Senare kyrkoherde i Bankekinds församling.
1868 Per Magnus Ferdinand Holmqvist Senare kyrkoherde i Björsäters församling.
1876–1886 Jakob Alfred Nilsson 1845–1886
1886–1889 Per Alfred Lindeberg 1855–1893
1893 Ernst Frithiof Lönegren Utnämnd.
1896–1919 Carl Viktor Palmær 1849–1919

Organister och klockare

[redigera | redigera wikitext]
Verksam[20][21] Namn Levnadstid Övrigt
1640-talet-1666 Joen Nilsson -1666 Klockare.[22]
1666-1703 Anders Botvidsson 1643-1710 Klockare.[23]
1699-1702 Storck Vikarierande klockare.
1703-1738 Hans Jönsson Född omkring 1667-1738 Klockare och organist.[24][25]
1739-1764 Anders Quilén 1710-1764 Klockare och organist.
1764-1788 Carl Rydgren -1788 Klockare och organist.[26][27]
1788-1823 Gabriel Bergman 1758-1842 Klockare och organist.[28]
1809-1823 Gustaf Erik Bergman 1790-1823 Vikarierande klockare och organist.[29]
1824-1833 Nils Peter Sandström 1799-1833 Klockare och organist.
1833 Gustaf Renholm 1808-1874 Vikarierande klockare och organist.[30]
1834-1853 Per Ölander 1797-1853 Klockare och organist.
1853-1899 Mårten Fredrik Hugo Åhlfelt 1828-1899 Klockare och organist.
1899-1913 Frans Engström 1861-1913 Klockare och organist.
1914-1921 Otto Sandberg 1879-1948 Klockare och organist.
1921-1956 Philip Sjöberg 1897-1956 Klockare och organist.
1957-1958 Herbert Uhrbom 1907-1994 Vikarierande organist.
1957-1958 John Rydberg Vikarierande körledare.
1958-1967 Jan Håkan Åberg 1916-2012 Organist.[31]
1968-1970 Gerd Hagström Vikarierande organist.
1970-1980 Nils Ankarstrand 1927-1999 Organist.
1980-2001 Monica Tobiasson 1940- Organist.
2001-2015 Staffan Krafft 1961- Organist.
2016- Bo Ingelberg 1962- Organist.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b c d e f g h] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 11. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://www.webcitation.org/6a1zkRbkC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 18. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNsyqr4?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [a b c] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 18 & 144. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 23. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6Tb6rLpBf?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  11. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 12. Arkiverad från originalet den 24 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VpIdxjHN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Folk- och bostadsräkningen 1965 hade endast arealuppgifter avseende land, inte vatten och land hopräknat.
  13. ^ ”Ågatan 25, Centrum Linköping. Ledig lokal - objektvision.se”. objektvision.se. https://objektvision.se/Beskriv/178001971. Läst 24 september 2018. 
  14. ^ ”För nördar”. Johanneskyrkan Linköping. 24 september 2013. http://www.johanneskyrkan.se/nordar. Läst 24 september 2018. 
  15. ^ ”De vill få ja – då rivs huset”. 30 september 2017. http://www.corren.se/bostad/de-vill-fa-ja-da-rivs-huset-om4833090.aspx. Läst 24 september 2018. 
  16. ^ ”En konstskatt bakom väggarna”. 9 oktober 2017. http://www.corren.se/asikter/insandare/en-konstskatt-bakom-vaggarna-om4843080.aspx. Läst 24 september 2018. 
  17. ^ ”Johanneskyrkan”. https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=2260455127421832&id=363330863800944. Läst 2 juli 2021. 
  18. ^ ”Ärendeöversikt”. https://diarium.lansstyrelsen.se/Case/CaseInfo.aspx?caseID=2413628. Läst 16 november 2023. 
  19. ^ Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 18-22. Libris 41148 
  20. ^ Ingelberg, Bo (2018/2020). Orglar i S:t Lars kyrka, Linköping. Linköping: S:t Lars församling 
  21. ^ Göransson, Nils (1983). Sancta Cecilias tjänare i Linköping. Linköping: Stålgården förlag. sid. 29-33. Libris 7751780. ISBN 91-85694-23-1 
  22. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:1 (1633-1693) Sida: 176
  23. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:2 (1693-1711) Sida: 372
  24. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:3 (1712-1762) Sida: 518
  25. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:2 (1693-1711) Sida: 105
  26. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:4 (1763-1793) Sida: 122
  27. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:4 (1763-1793) Sida: 702
  28. ^ Tryserum (E, H) C:5 (1830-1861) Sida: 448
  29. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:5 (1793-1827) Sida: 392
  30. ^ Motala (E) EI:2 (1871-1883) Sida: 276-277
  31. ^ Domprosteriet i Sveriges statskalender 1964

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Pastorat och församlingar i Domkyrkokontraktet (efter ändringar 1 januari 2022)
Linköpings domkyrkopastoratLinköpings stifts vapen
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Linköpings_S:t_Lars_församling&oldid=54563899”