Ljurs socken – Wikipedia
Ljurs socken Socken | |
Ljurs kyrkoruin | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västergötland |
Härad | Gäsene härad |
Kommun | Vårgårda kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 20 kvadratkilometer |
Upphov till | Ljurs landskommun Ljurs församling |
Motsvarar | Ljurs distrikt |
Tingslag | Borås domsagas tingslag (–) Gäsene tingslag (–) |
Karta | |
Ljurs sockens läge i Västra Götalands län. | |
Koordinater | 57°57′18″N 12°50′30″Ö / 57.95491667°N 12.84170278°Ö |
Socknen i häradet/länet. | |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 1727 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Ljurs distrikt |
Redigera Wikidata |
Ljurs socken i Västergötland ingick i Gäsene härad, ingår sedan 1971 i Vårgårda kommun och motsvarar från 2016 Ljurs distrikt.
Socknens areal är 19,82 kvadratkilometer varav 19,17 land.[1] År 2000 fanns här 358 invånare.[2] Som sockenkyrka används sedan 1851 Nårunga kyrka i Nårunga socken.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ljurs församling och för de borgerliga frågorna bildades Ljurs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Vårgårda landskommun som 1971 ombildades till Vårgårda kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Nårunga församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Ljur, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gäsene härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Gäseneds kompani.[4]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Ljurs socken ligger öster om Alingsås kring övre Säveån och med sjön Säven i söder. Socknen är en kuperad skogsbygd med inslag av odlingsbygd på mark som var del av Svältorna.[5][1][6] En flik av insjön Säven ligger i socknen. Huvuddelarna av sjön är fördelade på Tämta socken i Borås kommun och Nårunga socken i Vårgårda kommun.
Byar och hemman
[redigera | redigera wikitext]Ljurs socken består historiskt av följande byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren.[7]
- Gundlered, by med tre hemman (1 Västergården, 2 Smedsgården och 3 Lillegården). Ett fjärde hemman (4 Smedsgården) tillkom genom utbrytning ur nr 2, i jordeboken första gången 1877, kronojägareboställe.
- Halla, ett hemman (1) och en åker (2).
- Hjulsered, enstaka hemman.
- Hökared, ett hemman (1) och en kvarn (2).
- Iglabo, enstaka hemman.
- Källarebacken, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1738 som krononybygge.
- Kättlingebo, enstaka hemman.
- Ljur, socknens tidigare kyrkby med sju hemman (1 Skattegården, 2 Kämpagården, 3 Västergården, 4 Lillegården, 5 Stommen, 6 Tolsgården och 7 Frälsegården). Ljurs församling hade sedan 1851 gemensam kyrka med Nårunga församling.
- Långared, by med två hemman (1 Stora Långared och 2 Lilla Långared) samt en kvarn (3).
- Svenstorp, enstaka hemman.
- Sävsjöos, enstaka hemman.
- Åsen (ursprungligen Långaredsås), enstaka hemman.
- Äspenäs, enstaka hemman.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]En hällkista från stenåldern är funnen. Från järnåldern finns gravar och stensättningar.[5][8][9][6]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen ökade från 327 1810 till 581 1880 varefter den minskade till 321 1970 då den var som minst under 1900-talet. Därpå vände folkmängden tillfälligt uppåt igen till 353 1980 innan den på nytt sjönk till 343 1990.[10]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet skrevs 1443 Liwr och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller ljur, 'glugg, glänta'.[11]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ljur socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Ljur socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Ortnamnen i Älvsborgs län D. 6 Gäsene härad. Stockholm: Norstedt. 1911. sid. 112–119. Libris 496385. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175910/FULLTEXT01.pdf
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ljurs socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ljurs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Ljur i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 14 juni 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Ljurs socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Ljurs socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Ljurs socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ljurs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Ljurs socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Ljurs socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
|