Luspasjaure – Wikipedia
Land | Sverige |
---|---|
Län | Västerbottens län |
Kommun | Arjeplogs kommun |
Sorsele kommun | |
Landskap | Lappland |
Socken | Sorsele socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 66°17′05″N 15°48′46″Ö / 66.28462°N 15.81265°Ö |
SWEREF 99 TM | 7351871, 536471 |
Mått | |
Areal | 1,08 km² [1] |
Höjd | 913,1 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 6,54 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Umeälvens huvudavrinningsområde (28000) |
Utflöde | Särngejukke |
VattendragsID (VDRID) | 734769-149151 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Hög |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE735375-149947) |
Övrigt | |
SjöID | 735375-149947 |
ID vattenförekomst | SE735375-149947 |
Vattenytans ID (VYID) | 735395-150035 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Vindelfjällen (SE0810080)[3] |
Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 735465-150028 |
Namn | Utloppet av Luspasjaure |
Areal | 9,38 km² |
Vattenytor | 1,08 km² |
Sjöprocent | 11,51 % |
Ackumulerad areal uppströms | 19,67 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Särngejukke |
VattendragsID (VDRID) | 734769-149151 |
Avstånd till havet | 468 km |
Medelhöjd | 1 034 m ö.h. |
Område nedströms | 735068-149688 |
Källor | [4][5][6] |
Luspasjaure är en sjö i Arjeplogs kommun och Sorsele kommun i Lappland och ingår i Umeälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,08 kvadratkilometer och ligger 913,1 meter över havet. Luspasjaure ligger i Vindelfjällen Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Särngejukke. Sydöst om sjön finns tydliga exempel på jordflytning.
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Luspasjaure ingår i det delavrinningsområde (735465-150028) som SMHI kallar för Utloppet av Luspasjaure. Medelhöjden är 1 034 meter över havet och ytan är 9,38 kvadratkilometer. Det finns ett avrinningsområde uppströms, och räknas det in blir den ackumulerade arean 19,67 kvadratkilometer. Särngejukke som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 468 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (89 procent). Avrinningsområdet har 1,08 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 11,5 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Luspasjaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |