Mariner 10 – Wikipedia

Mariner 10
	Mariner 10
Status	Inaktiv
Typ	Förbiflygare
Program	Marinerprogrammet
Organisation	NASA
NSSDC-ID	1973-085A
Uppdragets varaktighet	1 år, 4 månader, 12 dagar
Sista kontakt	24 mars 1975
Webbplats	Mariner 10 Hem
Uppskjutning
Uppskjutningsplats	Cape Canaveral LC-36B
Uppskjutning	3 november, 1973 (05:45:00 UTC)
Uppskjutningsfarkost	Atlas-Centaur
Omloppsbana runt Solen
Förbiflygning av Venus
Datum	5 februari 1974
Minsta avstånd	5 768 km
Förbiflygning av Merkurius
Datum	29 mars 1974
Minsta avstånd	704 km
Förbiflygning av Merkurius
Datum	21 september 1974
Minsta avstånd	48 069 km
Förbiflygning av Merkurius
Datum	16 mars 1975
Minsta avstånd	327 km
Egenskaper
Massa	473,9 kg
Effekt	820 W
Kronologi
Föregående	Nästa
Mariner 9

Mariner 10, en interplanetarisk rymdsond byggd av den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA, var den tionde i en serie om 12 planerade sonder (sedermera 10 då de två sista sonderna istället fick namnet Voyager) i Marinerprogrammet.

Sonden sköts upp den 3 november 1973 med planeterna Venus och Merkurius som mål. Den var den sista sonden i Marinerprogrammet då Mariner 11 och 12 istället fick namnen Voyager 1 resp. Voyager 2.

Den 5 februari 1974 gjorde Mariner 10 en förbiflygning av Venus och fann bevis för planetens roterande moln.

Mariner 10 gjorde senare tre förbiflygningar av Merkurius, 29 mars 1974, 21 september 1974 och 16 mars 1975, och kartlade då knappt halva planetens yta och upptäckte samtidigt en tunn atmosfär och ett magnetfält.

Källor

Mariner 10

Fotnoter

^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1973-085A. Läst 24 mars 2020.

[NSSDC-ID-1] ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1973-085A. Läst 24 mars 2020.

[1]