Marlène Schiappa – Wikipedia

Marlène Schiappa
Marlène Schiappa 2017
Född18 november 1982[1][2][3] (41 år)
Paris[4]
Andra namnMarie Minelli[5]
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidUniversité Sorbonne Nouvelle
Université Grenoble Alpes
Emlyon Business School[6][7]
SysselsättningPolitiker[2][8], kvinnosakspolitiker, författare, publicist[9]
Befattning
Municipal councillor of Le Mans
franska kommunala mandatperioden 2014-2020[2]
Community councillor of Le Mans Métropole
franska kommunala mandatperioden 2014-2020 (2014–)[2]
Secretary of state for equality of women and men (2017–2020)
Minister Delegate for Citizenship
Regeringen Castex (2020–2022)[10]
Minister of State for the Social, Inclusive and Responsible Economy (2022–2023)[11]
Politiskt parti
Renaissance
MakeCédric Bruguière
(g. 2006–2023)[12][13]
PartnerMatthias Savignac (2023–)[14]
Barn2
FöräldrarJean-Marc Schiappa
Redigera Wikidata

Marlène Schiappa, född 18 november 1982 i Paris, är en fransk politiker och författare. Hon är medlem av partiet Renaissance (RE). Schiappa är sedan 2022 statssekreterare i regeringen Borne.

Marlène Schiappa föddes i Paris 1982. Hon är dotter till historikern Jean-Marc Schiappa (född 1956).

Hon utnämndes 2014 till ställföreträdande borgmästare i Le Mans. År 2017 blev hon statssekreterare i regeringen Philippe. Mellan 2020 och 2022 var Schiappa delegerad minister i regeringen Castex.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • J’aime ma famille (2010)
  • Osez l'amour des rondes (2010)
  • Maman travaille, le guide (2011)
  • Je reprends le travail après bébé (2012)
  • Le Dictionnaire déjanté de la maternité (2013)
  • Éloge de l’enfant roi (2013)
  • Les 200 astuces de Maman travaille (2013)
  • Le Guide de grossesse de Maman travaille (2014)
  • Pas plus de 4 heures de sommeil (2014)
  • Sexe, mensonges et banlieues chaudes (2014)
  • J’arrête de m’épuiser, with Cédric Bruguière, (2015)
  • La Seule Chose à briser, c'est le silence (2015)
  • Plafond de mère, with Cédric Bruguière, (2016)
  • Marianne est déchaînée (2016)
  • Lettres à mon utérus (2016)
  • Ensemble contre la gynophobie (2016)
  • Femmes de candidats (2017)
  • Où sont les violeurs? Essai sur la culture du viol (2017)
  • Les Lendemains avaient un goût de miel (2017)
  • La Culture du viol (2018)
  • Le Deuxième sexe de la démocratie (2018)
  • Si souvent éloignée de vous: lettres à mes filles (2018)
  • Une et indivisible: L'Urgence de défendre la République (2019)
  • Entre toutes les femmes: Onze rencontres exceptionnelles (2020)
  • Les Droits des femmes face aux violences (2020)
  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Répertoire national des élus, 9 april 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Babelio, Babelio författar-ID: 136565.[källa från Wikidata]
  4. ^ Challenges, läs online .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.lexpress.fr .[källa från Wikidata]
  6. ^ Le Parisien, LVMH, läs online .[källa från Wikidata]
  7. ^ Le Progrès, läs onlineläs online .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.hatvp.fr , läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0195666, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ Composition of the Government (på engelska), läs online, läst: 27 juli 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Composition of the Government (på engelska), läs online, läst: 27 juli 2022.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.parismatch.com .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, madame.lefigaro.fr .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.ladepeche.fr .[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]